onsdag 3 augusti 2016

A Woman of Substance (första boken om Emma Harte)

Jo, det var ju ett tag sedan den här boken kom ut första gången, men det är faktiskt första gången jag läser om Emma Harte nu. Däremot har jag läst om många andra som minns hur bra de tyckte om Emma Harte-böckerna då när det begav sig. Och allt med den här verkade ju bra? Nittonhundratalshistoria, familjesaga, kvinna som lyckas, tjock bok, lite kärlek, lite affärsframgångar och allt vad det skulle vara?

Men det här hade jag nog tyckte bättre om ifall jag faktiskt hade läst den då i början av 80-talet när jag var tonåring. Nu sitter jag mest och irriterar mig på ungefär allting. Visst - Emma Harte är en stark kvinna som lyckas med det hon förutsätter sig: att bli rik och mäktig. Men hon är bara sååååå för mycket av allting. Hon är effektiv och blir aldrig trött. Hon har affärssinne. Hon kan titta igenom ekonomiska kalkyler och göra en genomtänkt analys av dem på några minuter. Hon kan laga mat. Hon kan lägga upp mat och dekorera en butik på ett ovanligt smakfullt vis. Hon är en duktig försäljare. Och, ja just det ja, hon kan designa kläder. Och hon kan sy kläder. Och när första världskriget börjar så inser hon snabbt hur det kommer att gå, hur länge det kommer att vara och vad det kommer att innebära för landets och hennes egen ekonomi.

Dessutom är hon förstås vacker.

Hela boken börjar ju med ett antal kapitel när Emma är gammal (men fortfarande vacker, pigg och klipsk förstås) där läsaren förstår hur världsomspännande och stora alla hennes företag är och hur omätligt rik och mäktig hon är, för att sedan hoppa tillbaka till när hon är sisådär femton och köksflicka på ett gods utanför Leeds. Framtiden är alltså klar och utstakad så det är bara att läsa på för att få veta hur alla de där miljonerna tjänades in. Men med ungefär en fjärdedel kvar att läsa på boken (Emmas första butik har vuxit och blivit till en hel kedja och hennes klädkollektioner är succéer och första världskriget har satt igång, och Emma har uppnått den aktningsvärda åldern av så där 25 eller nåt) lägger jag ner eftersom all denna käckhet och effektivitet står mig upp i halsen. Ja, jag förstår: Emma Harte är osedvanligt begåvad på alla de möjliga och omöjliga sätt som tänkas kan, och ja, hon väljer bort sånt som kärlek och lycka för att lyckas med det hon förutsatt sig eftersom pengar är lika med makt och trygghet. Eller nåt. Men roar det mig att läsa? Nja. Nej. Jag är ett antal decennier för sen på den här. Tyvärr.

Titel: A Woman of Substance
Serie: Emma Harte #1
Författare: Barbara Taylor Bradford
Utg år: 1979
Förlag: Doubleday
Köp den till exempel här eller här

6 kommentarer:

  1. Jag älskade de här böckerna på 80-talet och tror jag läste tre stycken. Sedan tröttnade jag. Av precis samma anledningar som du räknar upp ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och jag hade också älskat dem då på 80-talet när jag också läste och läste om exempelvis Scruples :)

      Radera
    2. Scruples ja :) Jag läste en del Judith Krantz den här perioden också. Plus en del annat liknande. Kan inte tänka mig att läsa om dem, men att göra mig av med böckerna som fortfarande står i bokhyllan, det går inte.

      Radera
    3. Nä, det är ungdomshistoria det! De jag läste var min mammas, men jag tror inte hon har dem kvar. Jag tror knappt att de går att hitta på biblioteken, så behåll dem du!

      Radera
  2. Men hallå, minns ingen den fantastiska miniserien (1984?) baserad på böckerna. Den gick minsann inte av för hackor - tänk varuhusserier som "Selfridges". Tror aldrig jag förstod att den var baserad på några böcker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag såg aldrig den, men hade nog velat se den nu om den går att hitta. Tror att det här blir så väldigt mycket bättre som tv-serie faktiskt!

      Radera