Men innehållet då? Vad tyckte jag? Jo, jag tyckte väldigt mycket om det här! Allra mest den första sviten avsnitt som handlar om hur Sandman, en av "the Endless" blir frambesvärjd och tillfångatagen i vår verklighet. Annars är han ju härskare i drömvärlden, (eller ÄR drömvärlden, det är lite komplicerat det där). Nu får han sitta i någon svartkonstvariant på ostkupa i väääldigt många år och ruva på hämnd, och när han till sist kommer ut är det mycket han måste hinna göra. Hämnas, samla ihop sin utrustning och så få styrsel på sin drömvärld igen.
Sedan fortsätter det alltså långt bortom allt det där, med the Sandman i centrum av en mängd helt olika episoder och berättelser med allt ifrån en kongress för massmördare till en väldigt speciell uppsättning av Shakespeares En midsommarnattsdröm. Jag älskar hur Sandman kan vara allsmäktig odödlig ena stunden (och vara mer än lovligt lik min gamla tonårsidol Robert Smith från the Cure...) och i nästa liksom tappa ansiktet och se trött, rufsig och uppgiven ut. Också älskar jag när drömmarna eller drömfigurerna är olydiga eller uppkäftiga och måste näpsas.
Allra mest tycker jag nog om en annan av "the Endless": Sandmans "syster" Döden. Hon är bara såååå bra. Episoden när hon och Sandman sitter på ett torg i en stad och Sandman är tjurig och uppgiven eftersom han inte tycker att han har något vettigt kvar att göra, och de bägge tillsammans ser ut som två av dem jag själv hängde med i slutet av 80-talet: svart spretigt hår, svarta kläder och allt det där... åh, jag tycker så mycket om det! Och så inblickarna i Dödens "jobb".
Ibland blir det totalt utflippat och alla möjliga gränser mellan vår verklighet, drömmar och andra fantasier löses upp, ibland leks det med formen och serierutorna,, ibland är det rått och blodigt och rätt läskigt splatter. Det är flört med film, och med teater, och med böcker... ibland helt kaos och helt oförståeligt och ibland rakt av snabbt och enkelt berättat. Det är Så Bra.
Ska bara träna upp armmusklerna lite innan jag lånar hem volym 2!
Titel: The Absolute Sandman volume one
Författare: Neil Gaiman
Illustrationer mm är det flera olika som gör - läs mer till exempel här
Utg år: 2006 (den här samlingsvolymen. Avsnitten 1-20 av The Sandman publicerades ursprungligen 1988-1990)
Förlag: DC Comics (+ Vertigo)
Köp den till exempel här eller här
Å, det var länge sedan jag läste Sandman, men jag minns allt det du skriver om. Och jag håller med dig, Death är ju så bra, och så cool för den delen. Ganska hemskt, det där avsnittet när någon kastar en boll över vägen, och Death får utföra sitt jobb. Jag tror att det är den scenen du skriver om, vid fontänen på ett torg. Jag hade litet svårt att förstå allt, vad Gaiman menade, egentligen, mellan raderna. Jag kanske skulle plocka fram böckerna igen och förstå dem bättre nu. tack för påminnelsen om Sandman :)
SvaraRaderaJa, det är där det kastas en boll som ska fångas och Döden får göra sitt jobb - det är väl en del av det som får Sandman/Dream att tänka till lite. Men det är inte alltid lätt att följa tankegångar och det som händer. Ibland inte alls (som i avsnittssviten med flickan som är en flux eller störning eller vad hon nu är...), men det gör inget för det funkar liksom att läsa ändå.
Radera