Emmas affär

Jag hittade en serie av Tessa Dares böcker översatta till svenska på "mitt" bibliotek, och eftersom jag läst någon av hennes böcker och tyckte mig minnas att den väl var OK så lånade jag hem de tre jag nu hittade. 
Emmas affär är rätt rolig, faktiskt. Fånig på gränsen till skämskuddevarning, absolut, men ändå kul och jag läste igenom den snabbt.

Emma Gladstone har mer eller mindre rymt hemifrån, från sin Mr Scrooge-elake pappa som är präst i en liten by på landet och som finner ungefär allt som Emma gör förfärligt, ovärdigt och skamligt. Så Emma går in till London. Bokstavligen - hon går, och det är snö, och det är förfärligt synd om. Väl i London lyckas hon skapa sig ett liv, och försörjer sig som sömmerska.

När vi kommer in i storyn har hon precis sytt färdigt en bröllopsklänning åt en ung societetsdam - men får veta att denna gjort slut med den blivande maken, en viss hertigen av Ashbury, så bröllopet kommer inte att bli av. Men Emma måste bara få ersättning för sitt arbete och material - sååå mycket tid hon lagt på denna klänning! Så hon gör det enda raka (heh); går hem till hertigen-som-skulle-varit-brudgum, knackar på, blir insläppt, stegar in på hertigens kontor och kräver att få betalt. Iförd sagda brudklänning. Som - och det är inte oviktigt - mer eller mindre ser ut som en överdekorerad gräddtårta.

Hertigen, kallad Ash av sina vänner, försöker hämta sig från denna uppenbarelse, och gör i sin tur det enda raka i en sådan här situation (ännu mer heh): han erbjuder henne äktenskap. 

Såklart. (eller... vänta nu här??)

Jo: för han behöver en fru som kan ge honom en arvinge. Och blivande frun som var tilltänkt har ju gjort slut, och att skaffa en ny av "rätt sort" dvs högre societet och bra bakgrund och allt det där, kommer att kräva jobb. Grejen är nämligen att Ash har varit i kriget och fått hemska ärr över ansikte och kropp, och den förra tilltänkta frun klarade inte av att vara nära honom utan att kräkas så att skaffa en annan känns jobbigt trots att han är hertig och rik och allt det där. Så varför inte denna sömmerska? Hon verkar ju ha den rätta andan?

Så sömmerskan med frostskadade fötter blir hertiginna. Och resten av boken är full av liknande no-way-fånigheter, men jag läser alltså ändå vidare för det ÄR kul med dialogerna mellan Ash och Emma - de ger verkligen varandra svar på tal och sånt gillar jag. De andra två böckerna ligger nu hemma och väntar på lämplig dag-när-Carolina-behöver-något-verkligt-lättsmält-och-knappt-så-hon-tycker-hon-vill-skriva-blogginlägg-om-det-fånigt-men-OK-läsning.

Titel: Emmas affär
Serie: Kvinnorna på Bloom Square #1
Författare: Tessa Dare
Originaltitel: The Duchess Deal
Översättning: Per Hagman
Utg år: 2022
Förlag: Lovereads

Remember Me

Jag läser vidare i Ravenswood-serien av Mary Balogh, och denna andra bok i serien handlar om Lady Philippa Ware, syster till den Devlin som i första boken blev inblandad i en Stor Skandal och sedan drog ut och krigade i många år innan han bitter kom tillbaka och hittade sin kärlek och happily ever after. Good for him. Men hans skandal drabbade även Philippa, får vi veta. Hon kunde inte dra ut i något krig. I stället fick hon vänta med sin "debut" i Londons sällskapsliv, pga skandalen och en ledsen mamma och annat sånt. Och när hon ändå vågade sig ut i det lokala nöjeslivet så gick det inte alls bra: hon råkade höra en ung lord prata om henne själv, att hon nog såg bra ut men att han inte tänkte dansa med "soiled goods". Det knäckte henne så mycket att hon helt drog sig tillbaka från allt vad sällskapsliv hette, ända tills Devlin kom hem igen och tyckte att "nu är ju jag kär och glad igen, så det finns ingen anledning för dig att sitta här hemma och tjura år efter år. Dags att du, några år försent, gör din debut i London, syrran". 

Så ja. Philippa försöker. Tänker att alla i London fortfarande kommer att känna igen henne som den där systern-i-skandal-familjen och "soiled goods", och att hon inte kommer att ha kul alls. Men... det verkar som att Skandalen är glömd, och Philippa får raskt både beundrare och vänner. En av hennes nya vänner heter Jenny, och är barnbarn till en hertig. När Philippa och Jenny sitter och pratar så kommer Jennys bror i rummet. Han heter Lucas Arden, är markis av Roath och arvtagare till hertigen av Wilby. Och... han är också exakt den som på den där sommarfesten kallade Philippa "soiled goods" och fick Philippa att mer eller mindre isolera sig från allt socialt liv.

Lucas brukar inte ens vara i London eller delta i något sällskapsliv alls. Han trivs bäst på landet hemma på sitt gods. Men nu har grandpapa (kommer inte ihåg om det är mor- eller farfar), hertigen av Wilby, aviserat akut hög ålder och beordrat Lucas att "du har ett år på dig att skaffa fru och få fram en arvinge för längre än så lär jag inte leva". Och den där unga damen som lillasyster Jenny verkar ha blivit kompis med? Hon är ju snygg, kanske hon? Han känner inte alls igen henne. Men - Philippa känner direkt igen honom. Och frågar honom "Remember me?"

Jag gillar en del i den här boken, som till exempel den där helt envise farfar/morfar hertigen som tycker att Lucas och Philippa är ett utmärkt bra par, och gift er nu fort som fasen så ni hinner fixa en arvinge snabbt, och som har absolut inga hämningar alls för att få ihop dem. Men sen är det rätt många upprepningar av alla släkt- och familjemedlemmar, vem som är med på vilken fest och var de sitter där och vem de pratar med - och alldeles för lite av själva romansen som det ju ändå blir mellan Philippa och Lucas. Trots det där han sa till henne den där gången. (och som det ältas och ältas om alldeles för många gånger)

Inte en av Baloghs bästa.

Titel: Remember Me
Serie: Ravenswood #2
Författare: Mary Balogh
Utg år: 2023
Förlag: Berkley

I oxögat

Jag har precis börjat lyssna på Skörgossen (som är uppföljaren till I oxögat) på mina till-och-från-jobbet-resor, och kom på att jag ju ännu inte bloggat om I oxögat som jag läste tidigare i höstas. (på tal om det - antalet böcker jag läst men inte bloggat om än bara växer och växer, och mitt försvar för det är ungefär "äh, palla, jag spelar Starfield/AC Mirage/Baldurs Gate 3 och bloggandet får vänta tills jag får inspiration" och jag vet, det är en rätt dålig ursäkt men det är så det är...)

Jag gillade I oxögat. Jag tyckte inte särskilt mycket om de två huvudpersonerna Sissel och Eskil, men jag tycker om att läsa om deras vardagsslit, om de drömmar de har (han: att få bygga på glasbruket och hon: att få en egen rovåker) men framför allt tycker jag om att läsa om hur glasbruket Kosta växer fram. Det här är en sån där bok som jag läser men hela tiden måste pausa eftersom jag måste googla på olika saker. Det gillar jag!

Det är 1741 i Småland. Sissel och Eskil möts en midsommarnatt, Sissel blir gravid och de måste gifta sig. Sissel är kär i Eskil men Eskil är mest kär i Sissels syster Lovisa (och hon i honom), men nu blir det som det blir. De flyttar in i stugan Eskil byggt med egna händer på mark han fått av sin förra husbonde - men stugan är väldigt enkel och marken vill husbondens söner själva lägga beslag på. Deras liv är obegripligt hårt, och det är liksom ingen som står på deras sida känns det som. Sissel går höggravid iväg till bondgården där hon fortfarande är piga för att mjölka alla korna, och blir utskälld när hon inte fixar jobbet som hon borde. Eskil blir till sin stora lycka anställd på glasbruksbygget, och tycker om sitt jobb trots att där finns personer som motarbetar honom. Problemet är bara att han egentligen är skyldig förra husbondens söner (de som tycker de äger marken han byggt sitt hus på) många dagsverken, men han väljer att bara utebli från dem och i stället jobba vidare med att bygga glasbruk. 

Här finns fler viktiga personer i boken, som Mor Augusta, traktens "kloka gumma" som Sissel går till för att få hjälp men som Eskil varit rädd för ända sedan han var liten och nu avskyr över allt annat. Och Lovisa, Sissels syster som blev så ledsen när Sissel "tog" Eskil att hon flyttade ifrån bygden. Men i centrum är alltså glasbruket, och hur det engagerar och förändrar hela bygden. 

En riktigt bra historisk roman.

Titel: I oxögat
Serie: Glasbruket #1
Författare: Ida Andersen
Utg år: 2019
Förlag: Polaris

A Witch's Guide to Fake Dating a Demon

Mariel är förutspådd (av vindarna, stjärnorna, gräset och nog lite till) att bli en mycket mäktig häxa. I alla fall enligt hennes mamma som gärna berättar om både födandet och profetian i detalj för sin dotter, dotterns vänner, sina egna vänner, ovänner och resten av världen.
Fast Mariel hunnit bli 28 år har dock den där mäktigheten låtit vänta på sig - hon är urusel på magi. Åtminstone på den sortens magi man gärna skryter med (om man är Mariels mamma), så som teleportering och lite praktisk transmogrifiering. Så fast Mariel är riktigt, riktigt duktig på det här med växtmagi, blommor, odling och natur så är hennes mamma inte nöjd och bara tjatar på henne att träna mer på den riktiga magin, den som räknas.

Nu ska Mariel baka en kaka, och försöker (för att vara jobbiga morsan till lags och öva) åkalla mjöl med med hjälp av magi i stället för att bara hälla upp det ur den vanliga påsen. Men... hon får inte rätt på ordet för mjöl på magispråket. Istället råkar hon åkalla en demon. 

Jodå. Rätt vad det är står Ozroth the Ruthless i Mariels kök. Han är stor, muskulös och farlig, hornprydd på demonvis och iförd svarta jeans och svart t-shirt. Och han vill såklart köpa Mariels själ. Det är ju sånt demoner håller på med - bevilja en önskan mot ens själ. Men Mariel ber så hemskt mycket om ursäkt för att hon klantat till sig och råkat åkalla honom, men köpslå om sin själ tänker hon absolut inte göra. Ozroth kan dock inte bara återvända till sin demonvärld - har han nu kommit hit behöver han ha en själ med sig tillbaka, annars gör han helt enkelt inte sitt jobb.

Mitt i deras diskussioner dyker Mariels mamma upp, och för att inte Mariel ska behöva erkänna att hon misslyckats med sin magi ännu en gång så trycker hon ner en mössa på Ozroths huvud (för att man inte ska se hornen) och säger att "det här är min pojkvän" varpå mamman blir helt till sig av lycka. Åh, barnbarn på gång äntligen!!
Och givetvis övergår denna "fake-dating"som det först är till kärlek och lycka och for ever after för demonen och häxan. Grunna lite på hur det där kan lösas med "odödlig, känslokall demon" + "sprudlande naturhäxa med mindervärdeskomplex" = sant, så förstår man ganska snabbt att den här boken bara måste vara en galen blandning av fantasy och romance, magi, demoner och häxor men också varulvar, najader, eldsalamandrar och allt möjligt. Och det är i "vår egen" värld med smartphones och influencers (en av Mariels vänner är en pixie som konstant tar selfies och livestreamar allt som händer)  och pumpkinspice-milkshakes. Det är knäppt, men det är kul och jag gillar det. 

Titel: A Witch's Guide to Fake Dating a Demon
Serie: Glimmer Falls #1
Författare: Sarah Hawley
Utg år: 2023
Förlag: Gollancz