Fulast i världen

Den här bokens framsida beskriver innehållet bra. En bild på en bassängbotten, med en infälld bild av två händer som gör det där enorma första steget när man är kär i någon men inte har vågat säga det än: ett lillfinger läggs över den andra handens lillfinger. Så kan det börja. Och jag brukar älska att läsa skildringar av just sån där kärlek - blyg, trevande, "vågar jag verkligen?". Men den här boken lämnar mig rätt så likgiltig.

Det är en bra högstadieskildring. Skåpen i korridoren, dialogerna, rollerna med tjejen-som-bestämmer, tjejerna-som-hänger-med-tjejen-som-bestämmer, störiga killen, musiker-killen-som-är-utanför-men-inte-bryr-sig och andra. Men jag började läsa boken i hopp om de där kärleksskildringarna, det där med fingrarna, och jag tyckte att jag fick för lite av dem.

Siw och Simon går i samma niondeklass. Siw har gått där alltid, men Simon började nu på höstterminen. I somras träffades de på en campingplats, på bryggan och var tillsammans i ungefär ett dygn eller så (lillfingergrejen...). Simon fick Siws telefonnummer, men lappen det stod på råkade hamna med byxorna i tvättmaskinen så han kunde aldrig ringa upp henne. Och nu har han flyttat till en ny stad, och råkar hamna i samma klass som Siw. Vilken tur! Men - nu är Siw som förbytt. I klassen finns Evelina, tjejen-som-bestämmer. Och Siw är en av tjejerna-som-hänger-med-tjejen-som-bestämmer. Första dagen Simon kom in i klassrummet bestämde Evelina direkt vad han var för en typ. Han var konstig, och han var ful. Honom skulle man inte vara med. Punkt. Och om Evelina säger att det är så - då vågar inte Siw göra något annat. Hon kan eller vill inte bli sedd  med Simon.

(handlingen i Grease, någon?)

Det här låter fortfarande väldigt lockande, men ju mer jag läser desto mer irriterad på Siw blir jag. Visst, hon är väldigt trovärdig - men hon är precis sådan som jag försöker uppfostra min egen dotter att INTE vara. Hon vågar aldrig stå upp för det hon själv tycker och tänker utan lever sitt liv helt efter Evelinas regler och nycker. I smyg blir hon ändå ihop med Simon - men sviker honom gång på gång när Evelina kallar. Fingertopps-mötar-fascinationen försvinner helt i en lust att bara säga åt Siw att mogna snabbt och skaffa ett självförtroende (men hur lätt är det? i tonåren???).
Och Simon, som dag 1 fick töntstämplingen, simmar. (därav bassängbotten) Han simmar och simmar och ältar och ältar huruvida han ändå är kär i Siw eller om han nu har glömt henne.

Alltså, det är säkert en bra bok. Den är välskriven, och det finns mycket att fundera över när man har läst. Det är många som är som Siw, och som går igenom samma mognadsprocess som hon. Men jag är helt enkelt inte kompatibel med det här sättet att skriva. Jag får erkänna att jag i andra halvan på boken skumläste igenom ältar-avsnitten och stannade upp bara vid fingertopparna-ja-ni-vet.

Titel: Fulast i världen
Författare: Ingrid Olsson
Utg år: 2013
Förlag: Rabén & Sjögren
Köp den till exempel här eller här
För vem? 13-16 år ca