Första lögnen vinner

Evie har ganska nyligen blivit ihop med Ryan, och nu ska hon för första gången träffa hans vänner, ett gäng som känt varandra sedan de var små. Och hon svarar på vännernas självklara frågor om varifrån hon kommer, vad hon jobbar med, hur hon och Ryan träffades och... ja. Sånt där man frågar. Evie får berätta om hur hon och Ryan träffades vid en bensinmack när hon fått punktering på sin bil, sedan åt middag tillsammans och nu har kommit så långt att hon ska flytta in hos honom.

Inget konstigt allt med allt detta, eller?

Men efter bara något kapitel förstår vi att alltihop bara är fejk. Evie är inte den hon utger sig för att vara. Det var inte alls någon slump med den där punkteringen vid bensinstationen - nej, hon hade under en längre tid kollat in Ryans vanor, tagit reda på information om honom och hans liv, och till sist ”råkat” få punktering precis på rätt plats vid rätt tillfälle för att få kontakt med honom.

Detta är inget som hon gjort för att hon var nyfiken på Ryan – nej, det är hennes jobb. Hon har en chef som för en tid sedan gav henne uppdraget "ta dig in i Ryan Sumners liv". Först när hon gjort det så kommer hon att kunna gå till en anonym postbox för att hämta information om nästa del i uppdraget. Det kan handla om att ta reda på mer av Ryans affärer, eller få någon hållhake på honom - det här är inte det första jobbet från den här uppdragsgivaren, hon har haft många, liknande uppdrag. Men ännu vet hon inte varför hon ska vara Evie Porter, ny flickvän till Ryan Sumner.

Det som är lite jobbigt nu är att hon har svårt att hitta distansen till sitt jobb. Hon gillar Ryan. På riktigt. Och hon tycker om att bo i hans hus, det som nu blir deras hus, hon gillar att jobba i trädgården, umgås med de där vännerna, ha ett vanligt liv. Det där som hon vet att hon aldrig kommer att kunna få. Det här är ju inte på riktigt.

Annan grej som är riktigt jobbig: när hon och Ryan på en fest träffar en av Ryans vänner som har en ny flickvän med sig. Flickvännen ser ganska mycket ut som Evie själv. Och hon presenterar sig som Lucca Marino, och berättar att hon kommer från Eden i North Carolina.
Evie blir så chockad att hon är tvungen att gå ut på toaletten och försöka samla sig lite. Vad är nu detta? Lucca Marino från Eden i North Carolina är nämligen hon själv, när hon inte låtsas vara Evie Porter. Vem är den här kvinnan? Vad gör hon här?

Det här är en psykologisk thriller som överraskar många gånger under läsningens gång, och jag gillade den mycket. Det är nutidens katt-och-råtta-lek med Evie och Ryan som bägge har hemligheter för varandra, men det är också tillbakablickar på Lucca Marino (Evie själv alltså) från när hon var tonåring med en dödssjuk mamma, och vad som fick henne att leva på det sätt hon gör nu. Men: vem är det egentligen som ger henne dessa märkliga uppdrag? Och varför? 

Titel: Första lögnen vinner
Författare: Ashley Elston
Originaltitel: First Lie Wins
Översättning: Åsa Brolin
Utg år: 2024
Förlag: Forum

Folk som sår i snö

Den här gillade jag väldigt mycket. Det som direkt sög mig in i läsningen är språket med sin underfundiga humor - jag sitter och småler mest hela tiden när jag läser. Ändå är det egentligen rätt jobbiga saker som berättas, vilket man förstår mer och mer när man läser och ser sammanhangen.

Vi får träffa Máriddja precis när hon får besked av sin läkare att hon har obotlig cancer. Men i stället för att som andra böcker rätt onödigt förklara hur förtvivlad detta gör Máriddja så får vi i stället läsa om hur hon först slänger sin mobiltelefon i en soptunna (för nu vill hon vara ifred) och sedan åker hem och tar tag i sin (helt bakvända) plan för att lösa hur det ska gå med maken Biera när hon själv gått bort. Planen innehåller saker som tjuvskjutning och att starta bränder, och är väl helt vansinnig, men när man läser boken så är man liksom med i hur Máriddja tänker. Det förstår man bland annat av samtalen hon har med den i och för sig trevliga, men väldigt konstiga växeltelefonisten "Sire" som Máriddja får kontakt med i makens nya mobiltelefon. Sire frågar hela tiden hur hon kan hjälpa till, men hon ger ju egentligen inga vettiga svar. Men ändå: någon att anförtro sig till (för maken Biera är liksom inte så talbar längre).

Man förstår mer och mer hur Máriddja och Biere har det (men riktigt hur det faktiskt ser ut hemma hos dem förstår man inte förrän i slutet på boken), och hur deras liv har varit. Här finns en stor saknad efter ett barn, men också en rotlöshet som blivit kvar efter den långa flytt Bieras samiska familj tvingades till på 30-talet.

Parallellt med Máriddja och Biera så får vi läsa om Kaj, som tillsammans med sin sambo Mimmi nu flyttar till Norrbotten. Kajs mamma har precis dött, och det fanns så mycket med henne som han aldrig förstod och som han nu nog inte kommer att få veta. Var kom hon ifrån, egentligen? Vilka var hennes familj? Hon ville aldrig berätta det.

Lättläst och med mycket humor - ändå med djup och svärta. Det gillar jag.

Titel: Folk som sår i snö
Författare: Tina Harnesk
Utg år: 2023
Förlag: Bokfabriken

The Northern Lights Lodge + The Secret Cove in Croatia

Jag har läst vidare i serien Romantic Escapes av Julie Caplin. Det här inlägget handlar om bok 4 och 5 i serien - de tre första böckerna i serien finns översatta till svenska, och dem skriver jag om i ett inledande inlägg där jag också skriver mer om hela serien. Läs det inlägget här!

I dessa två böcker tycker jag särskilt mycket om rese-delen av seriens kärna resor-mat-kärlek. Det är helt fantastiskt att få uppleva Island och Kroatien på det här sättet! Island har jag själv varit på, och känner igen platserna huvudpersonerna besöker. Kroatien har jag aldrig varit i, men nu vill jag dit. Även om jag aldrig kommer att få uppleva det på det här sanslöst-rika-människor-sättet.

I The Northern Lights Lodge blir Alex beordrad av sin högste chef att åka till Island och ta ett jobb på hotellet The Northern Lights Lodge. Tanken är att han "under-cover" ska kolla upp stället, hur det sköts och om det kan vara värt att köpa. Alex är själv en framgångsrik hotellchef (det är han som äger hotellet som sure kändiskocken Sebastien bor på i bok 3 i serien, eftersom de två är bästa vänner) - men nu tar han jobb som bartender. Hotellets förra chef har precis hastigt sagt upp sig, och den som med kort varsel tar över är Lucy. Hon har fram tills nu haft en lysande karriär inom hotellbranschen där hon haft höga chefspositioner på stora hotell i England - men hon har fått sparken pga att hon blivit inblandad i en enorm skandal. Ingen vill anställa henne - så när ett isländskt hotell desperat söker ny chef så ser hon sin chans. Det lär säkert vara kallt och ociviliserat och eländigt, men det här ska hon få på fötter och visa hotellvärlden vad hon kan. Hon börjar med att anlända mitt i natten, inte komma in eftersom porten oförklarligt är låst, vingla sig runt huset iförd helt opraktiska skor och med en gigantisk resväska, och så med ett plums trilla i en badtunna modell större. Och den som drar upp henne ur vattnet är... ja, så klart. Alex. Bartendern a.k.a hotellchefen-under-cover. Och han blir inledningsvis inte impad av Lucys hotellchefs-skills. 

I The Secret Cove in Croatia får vi träffa en bekant från tredje boken i serien igen, konststuderande Maddie som var en av deltagarna på avancerade bak-kursen huvudpersonen Nina höll i. Nu har Nina, via sin storebror Nick, fått nys om ett fantastiskt kortare jobb som hon tipsar Maddie om: att under några veckor jobba som värdinna/städerska/kock/allt-i-allo på en privat lyxyacht i Kroatiens skärgård. Storebrorsan Nick, som normalt är fårbonde, har nämligen precis väldigt oväntat blivit tillsammans med en toppfotomodell. De träffades när denna hade ett fotojobb på nordengelska landsbygden, där det i bakgrunden skulle gå diverse får för att bidra till stämningen. Och fotomodellen kollade på den välbyggde fårbonden med de blå ögonen och tänkte "toy-boy! vill ha!" och så vinkade hon lite med lillfingret och Nick var helt såld. Nu ska Nick och fotomodellen på några veckors semester i Kroatien, och då på den här privata lyxyachten de och några andra i svin-rik-branschen har hyrt. Men som alltså saknar personal. Maddie får jobbet, och tänker sig att visst ska hon jobba, men mest ska det bara bli helt underbart att leva lyxliv, turista och bada i turkosfärgat vatten. Och jadå, det får hon en del. Men det här med att passa upp på väldigt, väldigt rika människor som kräver att minsta önskning ska uppfyllas - det är enormt mycket mer krävande än hon trodde. Och vilka krav de har! Och vilken tid de tar på sig bara för att klä sig för en enkel lunch? I början vet Maddie inte heller vilken av gästerna som är Ninas storebror Nick, för de två har aldrig träffats. När hon inser att det är just den av fotomodellernas pojkvänner som i och för sig är absolut snyggast - men som också är den som är jobbigast och mest överlägsen - blir hon väldigt besviken. För hon trodde ju att den här Nick, som ju kommer från hennes egen miljö, liksom skulle bli hennes jordnära kompis mitt i den här overkliga rika miljön.

Nästa bok i serien ligger redan hemma och väntar på mig. Och nu ska jag få resa till Tokyo! (den heter The Little Teashop in Tokyo)

Titel: The Northern Lights Lodge + The Secret Cove in Croatia
Serie: Romantic Escapes #4 och #5
Författare: Julie Caplin
Utg år: 2019

Det lilla kaféet i Köpenhamn + Det lilla bageriet i Brooklyn + Det lilla patisseriet i Paris

När jag först såg de här böckerna så trodde jag det var ytterligare någon variant på alla de där "lilla bokhandeln på ön/vid hamnen/insert-valfri-käck-plats" och avfärdade dem. Men så pratade jag med en ung besökare på biblioteket som exalterat ville få tag på sjätte boken i serien, den som handlar om Tokyo, och förstod att det här nog var något annat, och att jag borde testa att läsa.

Och nu har jag läst fem böcker i serien Romantic Escapes av Julie Caplin - och kommer garanterat att läsa allihop (just nu tror jag det finns tolv skrivna böcker i serien). De tre första av dem finns översatta till svenska, så jag samlar dem i det här inlägget (och skriver om bok 4 och 5 i ett eget inlägg). På svenska har inte böckerna fått ett tydligt serienamn - jag hittade i och för sig på AdLibris att de heter "Resor, mat & kärlek" men det lät nästan mer som en underavdelning på Adlibris än som en serietitel. Å andra sidan så beskriver den titeln serien ganska bra, för det är resor, mat och kärlek det handlar om.

Varje bok utspelar sig alltid på en specifik geografisk plats, och vi som läsare får tillsammans med huvudpersonerna utforska den på turistvis. Är de i Köpenhamn så äts det smörrebröd på riktiga smörrebrödsrestaurangen, och man besöker så klart Den Lille Havfrue. Är man på Island (fjärde boken) så besöker man de berömda vattenfallen, rider islandshästar och badar i varma källor. Och så vidare. Det är lite som att läsa reseböcker - men med väldigt mycket feelgood. För i varje bok så är det några som blir kära i varandra och får varandra på slutet efter det vanliga krånglandet på vägen som gör en bra feelgood eller romance. Och så maten! Huvudpersonerna sysslar alltid med någon typ av matlagning eller bakning, och det lagas och äts massvis med mat i böckerna, och man blir så sugen! På alla möjliga bakelser, på fem-rättersmiddagar, på nybakat bröd, på kanelbullar. Det är enorm matglädje hela vägen igenom - och jag (som varken är duktig på eller gillar att laga mat) älskar att läsa om allt bakande, provsmakande och alla fantastiska maträtter som görs. 

Böckerna är relativt fristående, men jag rekommenderar ändå att man läser dem i ordning eftersom de personer som är med i första boken sedan återkommer i bakgrunden på nästa bok och man får veta lite mer om deras happily-ever-after. Och nästa bok igen handlar sen om någon annan som förekommit i en tidigare bok, och nästa bok om dennas bror eller kompis... och så vidare. Så det blir roligare att läsa om man får bakgrundstoryn från de tidigare böckerna. Men varje bok är ju såklart en avslutad romans med ett par som i slutet får varandra till diverse solnedgångar (och god mat som tilltugg).

I första boken, Det lilla kaféet i Köpenhamn, ska Kate från London anordna en PR-resa till Köpenhamn för diverse journalister och influencers. Det ska nämligen öppnas ett danskt varuhus i London, och uppdraget är att det ska skrivas om dansk kultur, mat och "hygge" för att locka besökare till varuhuset. En av journalisterna är särskilt avig till att följa med på resan - han har inte tid men är dit-tvingad av sin chef, och när han upptäcker att "reseledaren" är samma kvinna som han häromkvällen mötte på en fest så blir han helt förbannad. Här trodde han att den där okända kvinnan och han kanske hade något spännande på gång - och så visar det sig att hon säkert bara ville utnyttja honom för att skriva den tidningsartikel hon var ute efter. Så han går in för att vara otrevlig och jobbig på PR-resan. (och ja, det är såklart han och Kate som är happily-ever-after på sista sidan men det har bråkats mycket på vägen dit, det har det).

I andra boken, Det lilla bageriet, ska journalisten Sophie på ett halvårs jobb-utbyte till New York. Hon får bo i en lägenhet på Brooklyn, och lägenheten ligger ovanpå ett bageri som ägs av en glad och entusiastisk ung kvinna som älskar att (utöver det vanliga som bakas) göra otroliga tårtor. Denna unga kvinna har en snygg bror som dessutom råkar jobba på samma mat-tidning som Sophie nu ska jobba på i ett halvår. Men hon blir varnad för honom - han är snygg och trevlig och så, och älskar sin syster bageriägaren och hjälper henne med allt möjligt. Men man ska absolut inte bli kär i honom, för då blir man bara olycklig, får Sophie veta. Han byter kvinnor som andra byter kläder, och gå inte på honom liksom. Vilket hon givetvis gör. Och lika givetvis så är det Sophie och ohängde brorsan till bageriägaren som är ett par i bokens slut.

I tredje boken, Det lilla patisseriet i Paris, så ledsnar Nina både på att försörja sig på osäkra korttidsjobb inom restaurangbranschen, och på att som yngsta syskon av fyra alltid bli tillsagd vad hon ska göra och inte göra. Så när storebrorsans bästa kompis - som bor i Paris och äger många restauranger och är mer eller mindre en kändiskock - bryter benet så tackar Nina ja till att med väldigt kort varsel hoppa in och leda den kurs i avancerad bakning som kändiskompisen annars skulle ha hållit i. Visst kan Nina baka - men inte avancerade franska bakelser. Det får hon, och kursdeltagarna, lära sig nu. Kändiskocken, Sebastian heter han, hatar att ha brutit benet, hatar att inte hinna allt det han behöver hinna och han låter sitt enormt dåliga humör gå ut över allt och alla i sin omgivning. Han är inte trevlig mot Nina. Men han lär henne att baka. Och märkligt nog så blir de under bokens gång också kära i varandra. Who could have guessed? Och som det äts bakelser i den här boken....! Alltså, wow! Vilka kreationer!

Titel: Det lilla kaféet i Köpenhamn + Det lilla bageriet i Brooklyn + Det lilla patisseriet i Paris
Serie: Resor, mat & kärlek #1, #2, #3
Originaltitel: The Little Café in Copenhagen + The Little Brooklyn Bakery + The Little Paris Patisserie (Romantic Escapes #1, #2, #3)
Författare: Julie Caplin
Översättning: Gabriella Andersson (bok 1 och 2), Susanne Nobel (bok 3)
Förlag: Bokförlaget Nona
Utg år: 2023-2024 (svenska utgåvorna)

A Matter of Class

Det här är en kortroman (lite över 200 sidor) av Mary Balogh som jag hade missat - och oj, så bra den är! Måste vara en av Baloghs bästa och finurligaste, jag blir lite glad bara av att tänka på den nu.

Vi har dottern till en earl, lady Annabelle Ashton. Hon har försatt sig i en ordentlig skandal genom att försöka rymma till Skottland för att gifta sig. Och inte med vem som helst - nej, med familjens kusk. Snygg, förvisso, men... en simpel arbetare?! Och dottern till en earl?? Katastrof. Även om rymningen misslyckades så är hon Förstörd För Alltid, och sitter nu inlåst på sitt rum medan hennes far går runt som ett åskmoln och hennes mor gråter.

Närmaste grannar till earl-familjen är en annan rik familj: Masons. Men de är något så fult som nyrika. Usch. Det var farfar Mason som lyckades ändra sitt liv från gruvarbetare till rik, och såna som earlfamiljen Ashton menar att koldammet fortfarande finns i blodet och under naglarna på son och sonson Mason. För trettio år sedan kom de då och köpte granngodset, och trodde att de skulle kunna umgås med såna som Ashtons. Aldrig i livet.

Nu har Masons son Reginald vuxit upp. Han har fått gå i fin internatskola, han har de rätta vännerna, men har också tillägnat sig rik-ung-man-kretsarnas ovanor att ha ett dyrt leverne med spel, dyra kläder, vin kvinnor och sång, och nu har han dragit på sig enorma skulder. Pappa Mason är inte glad. Han ställer ett ultimatum - Reginald måste gifta sig.

Och varför då inte med Annabelle Ashton? Henne kommer ju ändå ingen annan att vilja ha nu, och det här är ju superchansernas superchans att äntligen nästla sig in i den fina earlfamiljen. Att få bli en del av societeten på riktigt. Pappa Mason gnuggar händerna och gottar sig åt sin plan. Återstår bara att lyckas få till ett möte med den där högfärdige earlen och komma med sitt förslag.

Som sagt - en av Baloghs bästa. Och då vet man att det är bra romance.

Titel: A Matter of Class
Författare: Mary Balogh
Utg år: 2009
Förlag: Vanguard Press

Nettle & Bone

När vi träffar prinsessan Marra så sitter hon på en kyrkogård, på en hög med ben. Hon har samlat ihop ben i olika storlekar, sorterat dem och håller nu på att sy ihop dem. Till en hund. Det är jobbigt att sy ihop en hund av diverse skelettdelar, och Marras fingrar, naglar och händer är helt förstörda. Men hon måste ha en skeletthund om hon ska lyckas med sitt uppdrag.

Redan här kände jag att jag gillade boken. Ännu mer när skeletthunden äntligen är färdigbyggd och får liv, och sedan studsar runt på hundvis boken igenom. En skeletthund att bli kär i....? Absolut! Ännu mer gillade jag boken när den tog sagans former, skruvade dem och gjorde något alldeles eget av det. Marra har, på sagans vis, fått tre omöjliga uppdrag av en häxa. Skeletthunden är ett av dem. Ett annat är att göra en mantel (eller om det är en klänning, minns inte exakt) av nässlor. Belöningen för de tre uppdragen är att häxan ska hjälpa Marra med det hon måste göra - nämligen att mörda en prins.

Ehm. Vänta, va...? Prinsessor ska väl inte mörda prinsar? Jo, Marra ska. Det är nämligen så att hon är yngst av tre systrar. Äldsta systern gifte sig med prinsen i grannlandet - men hon dog bara några månader efter bröllopet. För att upprätthålla fred och maktbalans fick då näst äldsta systern, Kania, gifta sig med samme prins. Marra har inte fått hälsa på hos henne många gånger men när hon gjort det har hon börjat förstå att systern inte har det särskilt bra. Att den där prinsen är en vidrig man. Och att äldsta systern, Dania, nog inte dog av naturliga orsaker, utan att hon kanske till och med blev ihjälslagen. 

Det är alltså denne prins som Marra nu vill mörda. Och hon tar då en häxa till hjälp. Och en skeletthund. Och en misslyckad riddare. Och en höna som är besatt av en demon. Går det bra, då? Nja. Nej. Det blir inte som Marra tänkt sig.

Jag påminns om Naomi Noviks böcker som Uprooted och Spinning Silver - men den här har mer humor också. Jag gillar mycket!

Titel: Nettle & Bone
Författare: T. Kingfisher (som är en pseudonym för författaren Ursula Vernon som skrivit många barn- och ungdomsböcker)
Utg år: 2022
Förlag: Tor Books

Starter Villain

Livet är knackigt för Charlie. Han har blivit av med sin fru, han har blivit av med sitt jobb, och huset han bor i håller han också på att bli av med. Han försörjer sig tillfälligt som lärare, men skulle så gärna i stället vilja köpa och driva den lokala puben/restaurangen. Men banken vill inte ge honom något lån. Den enda som verkar förstå honom är hans katt Hera.

Men så händer det där som bara händer i böcker - och ja, vi är ju i en bok - Charlies sanslöst rike morbror Jake dör, och verkar ha utsett Charlie som ende arvtagare, trots att de inte träffat varandra sedan Charlie var mycket liten. Fantastiskt! Eller? 

Alltså...jo. Om det inte vore för det faktum att morbroderns alla miljoner och miljarder inte kommer från det parkeringshusimperium som är den officiella versionen. Nej - morbror Jake var en superskurk. En sån där klassisk James Bond-skurk, komplett med egen underjordisk bas på en ö med en aktiv vulkan. Nu förväntas Charlie ta över allt detta. Lära sig att bli superskurk, helt enkelt. Och det hade ju också kunnat vara frid och fröjd och väldigt lyxigt - om det inte vore för att en superskurk har mängder med fiender. Och att dessa fiender nu såklart vill ta livet av Charlie.

Jag hade väldigt roligt när jag läste den här boken - det är precis min humor. Vi får till exempel veta att det inte alls är en slump att en äkta superskurk alltid sitter och klappar på en katt. Det är inga vanliga katter, de där... Och så får vi veta att även superskurkar som ska konfrontera varandra med hotelser och sånt där som superskurkar håller på med får göra det i Zoom-möten på en vanlig laptop. Och att även de ofta glömmer att sätta på mikrofonen i början på mötet. 

Något som Charlie också får ta över efter morbror är de intelligenta delfinerna. Med hjälp av avancerad teknik kan de kommunicera med människor. Men... det är inga gullegulliga delfiner som man simmar med i havet, de här. Nej! Första gången Charlie får prata med dem så skrattade jag så jag höll på att trilla ur fåtöljen. De är SÅ fula i mun, och har absolut inget till övers för människor. De är uppkäftiga, elaka, och vill absolut inte hjälpa till med någonting alls. I stället tänker de gå ut i strejk.

Min humor, alltså. Sen var det en del partier i boken med lite väl invecklad superekonomi-på-världsherravälde-nivå med avancerade termer som tappade mig då och då - men det gjorde inte så mycket, för ofta avbröts det här med en eller annan explosion eller annat dramatiskt. Så där som det gör i superskurkars liv, tydligen.

Titel: Starter Villain
Författare: John Scalzi
Utg år: 2024
Förlag: Pan Macmillan

Jag är hopplös

Oj.

Det råkade bli ett avbrott här i bokbloggandet. Igen. Förra gången det hände, 2022, så skrev jag ett långt (ja, som alltid, orden bara rinner iväg) och förklarande inlägg om alltings jobbighet i allmänhet och bloggtorkans våndor i synnerhet, och drämde till med att lista alla de då 34 böckerna som jag läst och inte bloggat om. 

Nu har jag gjort ett ungefär lika långt uppehåll. Jag orkar inte förklara mer än ja... livet. Och sånt. Och det här konstiga med att tiden går allt snabbare ju äldre man blir. Och den här gången ligger det sisådär 38 utkast här i bloggverktyget. Varje utkast är titeln på en bok jag läst, och som jag borde blogga om. Vill blogga om. För, som jag skrev i det förra inlägget, jag saknar att inte själv kunna gå in i min blogg och se vad jag tyckte om den eller den boken. Det är ju min läsdagbok. Och en sån behöver alla människor ha. 

Men den här gången pallar jag faktiskt inte att lista alla 38 eller så (tror det är en hel del böcker jag läst utöver dessa men glömt att skriva in här så de får anses som totalt förlorade till glömskan... och då lär det ju säkert inte ha varit så där värst bra böcker ändå, så good riddance liksom) böckerna i mitt sorry-jag-kom-av-mig-inlägg. Jag får se om jag skriver om dem. Där är några som jag bara måste skriva om. Thrillern Första lögnen vinner till exempel. Eller knep-och-knåpiga Pusselmakarnas sällskap. Och så serien jag kommit fyra böcker in i: Romantic Escapes där varje bok är knuten till en särskild geografisk plats. Jag har läst om Köpenhamn, Brooklyn, Island och Kroatien, och gillar mycket. 

Jag saknar bloggandet. Och är lite arg och bitter på mig själv för att jag tappat bort det en stund. Eller mer än en stund, faktiskt. Jag är hopplös. Men nu får vi se om jag kommer igång igen - nu är det ju november och mörkt och inte-så-mycket-golf. Så förhoppningsvis...!