Det är nämligen så boken är uppbyggd: vartannat kapitel berättas av Lilac LaRoux, dotter till galaxens rikaste och mäktigaste man, och vartannat berättas av Tarver Berendsen, major i armén redan vid 18 års ålder pga tydligen hjältemodiga insatser på slagfältet men annars utan särskilt fin bakgrund.
Hon är skyddad, berömd, vacker och iförd balklänning och svindyra skor. Han fyller ut sin skjorta på ett trevligt sätt och har livserfarenhet motsvarande vilken pigg 93-åring som helst, och så störtar det stora rymdskeppet de befinner sig på. De bägge överlever mirakulöst och befinner sig plötsligt på en planet mitt ute i ingenstans. Luften går att andas, träden är trassliga, Lilacs höga klackar sjunker ner i jorden och det finns läskiga kattdjur som lämnar stora fotspår - men inga människor syns till. De är helt ensamma. Nu måste de ta sig till någon slags kolonisation för att hitta andra människor, eller åtminstone dit där det stora rymdskeppet (som hette Icarus...) kraschade.
Och när jag läst hit, och ett stycke till när Lilac och Tarver vandrar genom skogen, och hon fortfarande envisas med att ha sin jämra gröna balklänning på sig och han är den som vet allt om att överleva i naturen och hon bara är gnällig på ett ytterst jobbigt vis? Då var jag väldigt, väldigt nära att slänga boken i väggen och skriva ett riktigt surt inlägg om hur Amie Kaufman verkligen inte hade hittat till sina kick-ass-kvinnliga-karaktärer än, hur besviken jag var och hur himla mycket det här liknade Indiana Jones med en damsel in distress i släptåg.
Men.
Men!!
Sedan började Lilac höra röster. Och sedan ändrade hela boken karaktär. Obs! Det är INTE stark man skyddar svag kvinna i balklänning och högklackade skor på resa genom okänd terräng och läskiga faror som är bokens grej. Det finns något annat där på planeten. Och det här är en faktiskt helt fantastisk story med ett antal twister och hemligheter. Och i slutändan tyckte jag väldigt, väldigt mycket om både Lilac och Tarver, lika mycket som jag gillar karaktärerna i Illuminae files faktiskt. Så mycket gillar jag dem att jag redan är lite ledsen att andra boken i trilogin, This Shattered World, har två andra huvudpersoner. Men jag tänker absolut läsa vidare så fort jag kan i serien, eftersom jag har många frågor som behöver svar.
Det här är skitbra.
Titel: These Broken Stars
Serie: The Starbound Trilogy #1
Författare: Amie Kaufman & Meagan Spooner
Utg år: 2013
Förlag: Hyperion
Köp den till exempel här eller här
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar