Röd zon är första boken i en ny serie, Zonen, av de som gjorde zombie-serien Varelserna: Magnus Nordin och Lars Gabel. Och Varelserna-böckerna är fortfarande populära och mycket utlånade ute på skolorna där jag jobbar, och tillhör fortfarande de där böckerna jag brukar dra fram och fråga ungefär "... ja, och så har vi förstås Varelserna. Har du läst dem?" varpå svaret då oftast blir "Ja", och "Ja, allihop" men om barnet ifråga inte har läst så är de oftast inte svårövertalade till att testa. ("Börja med Elias bok, kanske lika bra du tar med Emmas bok när du ändå håller på?")
Eller, barn och barn, förresten... njae, de får ju helst ha passerat 11 år eller så. Tycker jag. Bilderna är rätt ordentligt dramatiska, och storyn sparar ingen, om vi säger så.
Men! Nu är det då inte Varelserna vi ska prata om, utan vad vi nu kan erbjuda dem som läst (och läst om) alla de böckerna, och andra också som vill läsa post-apokalyptiskt raffel i svensk miljö - det här! Zonen! Och är det något som är otäckt att läsa just nu i skrivande-corona-blöh-blöh-blöh-kris-stund när världen darrar så är det detta.
Joel bor ensam i en liten studentlägenhet i Stockholm. Faktiskt är han ensam i hela huset. Och i kvarteret. Och i stan, vad han vet. Eller i hela världen. Det har varit krig, och det har varit bomber och missiler och så småningom biologiska vapen med virus som spritts med hjälp av drönare, och människorna blev sjuka, och så dog de. Allihop. Joels mamma också. Men inte Joel, så han är ensam kvar. Han går in och hittar mat i affärerna, och kan hämta sig nya, coola sneakers varje dag. Spela datorspel kan han inte, förstås, eftersom det inte längre finns någon elektricitet, men läsa böcker kan han. Hade han inte haft böckerna så hade han blivit tokig, skriver han i sin dagbok. För det är inte lätt att vara alldeles ensam och kanske sista människan på jorden. Men en dag, när han ligger ute i gräset och läser sin bok (Stephen Kings Jurtjyrkogården för övrigt) så får han se en röd ballong komma svävande. En röd ballong med en smiley ritad på sig. En ballong som ju bara måste ha blivit ivägsläppt av en annan människa som lever? Vem då? Var??
Och som vi tydligt kan se på bokens framsida så är inte Joel ensam i världen. Den andra där är Zahra, och hon är lika gammal som Joel, och lever ensam i en annan del (eller zon, Stockholm har blivit indelat i olika zoner med murar emellan) av staden. De träffas. Och vår story är igång.
Råttkänsliga läsare varnas, för övrigt.
Titel: Röd zon
Serie: Zonen #1
Författare: Magnus Nordin
Illustrationer: Lars Gabel
Utg år: 2020
Förlag: Berghs
Köp den till exempel här, här eller via Omnible
För vem? ca 13-19 år
Jag har läst boken i skolan och detta var min recension:
SvaraRaderaHur känns det att vara ensam på jorden, utan någon att föra konversation med?
Jag har läst boken Röd zon. Boken Röd zon handlar om Joel som är ensam kvar efter att ett virus och krig hade utplånat alla på jorden. Eller det är vad han tror. Plötsligt en dag så kommer en ballong farande med ett ansikte dit ritat. Joel letade efter den som skickade ballongen och han hittar henne. Det var en tjej som heter Zahra. Detta gav både Joel och Zahra hopp om att det finns fler överlevare än dem. De gjorde en plan för att ta sig till andra sidan murarna för att leta efter fler överlevare. De går genom tunnlar fulla av äckliga råttor och de tar sig förbi muren. Resten av historien får ni läsa för att veta ;)
Boken är skriven av Magnus Nordin. Magnus har skrivit flera böcker, till exempel: Röd zon, Midsommar morden, Prinsessan och mördaren och många fler.
Boken är välskriven med många beskrivningar men bokstilen är inte för mig. Man känner att det är något som lurar i skuggorna men ingenting händer. Karaktärerna utsätts knappast aldrig för någon fara och karaktärerna har mycket lite personlighetsutveckling genom boken. Joel är väldigt blyg och säger inte så mycket och är sådan genom hela boken. Visst, han öppnar upp sig för Zahra lite genom att berätta om sin mamma men inte mycket mer. Zahra är lite av en gangster men den sidan av henne visas knappt. Istället så är hon en väldigt blek karaktär som bara finns för att föra historien framåt. Det enda som är en twist i boken är i slutet av boken då de blir jagad av militären i någon minut.
Men om man bortser från det så gillar jag Joel som karaktär. Han är lite blyg men jag tycker att han tänker rationellt och gör bra val i olika situationer. Joel påminner mig lite om Vemod från Insidan ut. Vemod är också en blyg karaktär som agerar lite som Joel i min åsikt.
Boken har en blek story som det inte händer så mycket i och därför gillar jag den inte. Men om man bortser från storyn så har boken en massa gestaltningar och inte så dåliga karaktärer. Boken får 4 av 10.
Hej!
RaderaRoligt att du tittar in här och delar med dig av vad du tyckte om boken! Jag har sen inte läst vidare i serien - har du det, och vad tyckte du?
/Carolina
boken är roligt
SvaraRadera