Så länge sen jag var uppe i Kiruna och Kurravaara med Rebecka Martinsson, så bra jag trivs med att vara det i den här boken, och ack vad jag kommer att sakna att vara där sen eftersom detta är sista Rebecka Martinsson-boken.
Det tar bara några rader, sen är jag inne i miljön och Åsa Larsson-världen, är raskt lika irriterad på Carl von Post som jag brukar (karln är till och med tillförordnad chef i den här boken och mer störig än någonsin)(vanliga chefen för åklagarna är på semester i Alaska, och von Post är råttan som dansar på bordet och ger Rebecka Martinsson alla tråkiga småjobb han överhuvudtaget kan gräva fram), fascineras över all snö fast tiden i boken är framme i april-maj (alltså, jag bor själv i Skåne så det där är himla exotiskt) samt älskar, älskar, älskar hundarna. Åh, så Åsa Larsson kan skriva om hundar, så till den milda grad att jag alltid efter att ha avslutat någon av hennes böcker hyser allvarliga planer på att själv skaffa hund. Till och med efter partiet där Rebeckas Snorvalpen lyckas bajsa ner hela köket.
Jag är ingen stor deckarläsare, men det går bra ändå eftersom det inte är själva deckargåtan i den här boken som får mig att läsa vidare. Här hittas en äldre man död i sitt hem, först tror man det är alkoholrelaterat men sedan anar man att det nog kanske är mord. Men i hans frys ligger liket av en annan man, och det liket har legat i frysen i många år, och mordfallet är preskriberat. Rebecka Martinsson dras in i mordfallet lite i smyg (Carl von Post får liksom kringgås...) trots att hon har familjekopplingar till den döde mannen (inte han i frysen, utan den andre), och härvan blir snabbt mer komplicerad med kriminella ligor (både nya och gamla), trafficking och byggfusk på avancerad nivå. Och så en stor dos boxning inblandat i det hela (jo, för mannen i frysboxen visar sig vara pappa till en berömd boxare, den pappa som försvann när boxaren var barn).
Men, som sagt, det är inte allt detta som får mig att läsa vidare. Det är människorna. Rebecka själv, grannen Sivving, Rebeckas ex Christer, pensionerade polisen Sven-Erik Stålnacke, polisinspektör Anna-Maria Mella, rättsläkare Pohjanen... Åsa Larsson är en mästare på att ge sina karaktärer liv, och jag bryr mig verkligen om dem. Dem och deras hundar.
Sista boken om Rebecka Martinsson, alltså. Och PAX-böckerna är också slut (och jag har läst slukat dem alla). Visst måste det komma något annat från Åsa Larsson nu? Vad? Jag väntar med spänning...
Titel: Fädernas missgärningar
Serie: Rebecka Martinsson #6
Författare: Åsa Larsson
Utg år: 2021
Förlag: Albert Bonniers förlag
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar