Det här var en rasande-fart-bok, en sån där bara-lite-till, bara-lite-till, oj-hoppsan-är-klockan-såååå-mycket??-bok. En psykologisk thriller med en del twister som jag anade några men ett par inte alls.
Anna Fox tillbringar sina dagar med att dricka vin, dricka vin, äta tabletter för att bli lugn och äta tabletter för att bli pigg och äta tabletter för att kunna somna och äta tabletter för att motverka att hon äter så många tabletter, och givetvis ska hon inte ta alla dessa tabletter med alkohol. Vilket hon alltså gör. Typ tre, fyra, fem flaskor vin om dagen. Det är alltså ganska sluddrigt och slirigt i Annas liv. Och jag blir nästan illamående bara av att läsa om allt gift hon häller i sig.
Men längre in i boken får vi veta varför hon lever som hon gör, och att allt detta drickande och knaprande är hennes sätt att försöka överleva en dag till, och en dag till. Det, och schackspelande på nätet, och filmtittande, och chattande med andra på ett nätforum, och att genom fönstren följa grannarnas liv. Annas eget liv är nämligen helt begränsat av husets fyra väggar. Hon går aldrig ut. Hon klarar inte av känslan av den väldiga himlen ovanför henne. Hon kan inte ens öppna ett fönster. Och så har hennes liv varit i snart ett år - tidigare jobbade hon som barnpsykolog, och bodde tillsammans med Ed och dottern Olivia i det stora huset i New York.
Det är det där att hon tittar på grannarna som sätter igång alltihop. Särskilt den nyinflyttade familjen Russell i huset på andra sidan parken. Anna får se någonting som gör att hon faktiskt måste ringa larmcentralen fast hon är ordentligt full, och att hon faktiskt måste ge sig ut själv i parken fast hon aldrig går ut.
Korta kapitel, snyggt upplagt, tillbakablickar till då, chattar, filmreferenser och riktigt spännande. Jag gillade den verkligen!
Titel: Kvinnan i fönstret
Författare: A.J. Finn
Originaltitel: The Woman in the Window
Översättning: Klara Lindell
Utg år: 2018
Förlag: Albert Bonniers förlag
Köp den till exempel här eller här
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar