Secret of the Dragon

Jag var lite kluven till den här serien när jag läste den första boken i serien, Bones of the Dragon. Världsbygget var intressant, men jag kunde inte för mitt liv tycka om någon av karaktärerna. Men eftersom vi i slutet på den boken lämnade den då rätt stukade Skylan Ivorson som kedjad slav på ett skepp, hatad av alla och på väg till ett land han knappt hört talas om, så kände jag ändå att jag fick läsa vidare en bok till i serien för att se vad det blev av honom. 

Och här färdas det först med skepp ett antal veckor, och vårt vikinga-gäng (nej, de är inte vikingar, men de baseras liksom på alla myter om vikingar och vikingarnas gudar så för mig blir minnet av boken typ "vikinga-fantasy") gör ett antal mindre lyckade flyktförsök. Skylan är fortfarande avskydd av sina inte-längre-undersåtar men om han har någon bra flykt-idé så får den väl (under protest) testas i alla fall. Och Skylan själv börjar så sakta förändras till att bli någon som tänker mer på "vi och oss" än på bara "JAG!". Nå, flyktförsöken går inte bra och vi når fram till en civilisation på andra sidan havet. Denna civilisation verkar mer som - men är inte - romarriket, och vi kommer då alltså till motsvarigheten till gamla Rom. Och förstår mer och mer att Skylan och hans med-icke-vikingar är tänkta för att bli muskligt snygga och exotiska spelare i Para Dix-spelen, dvs någon slags gladiatorspel. Suck, tänkte jag, det här har jag läst förr. Men det blir inte så mycket av det där para-dixandet, utan mer intriger och hemlighetsavslöjande i det-som-inte-är-Rom-staden, med maktgalna religiösa samfund, politiskt käbbel och hot från andra makter. Ogre-klanerna från bok 1 är nämligen på gång att invadera även den här delen av världen, men hoten om detta tas inte på allvar utan blir ytterligare en bricka i det politiska spelet om vem som ska ha makten över staden och armén. Och såklart fortsätter vi att jaga efter gamla drakben, som när de är fem stycken kan väcka upp en kraft som kan rädda världen. Eller något i den stilen. Och i vårt lilla inte-vikinga-gäng, som för övrigt inte alls lever så där himla slav-jobbiga liv utan verkar få gå omkring rätt fritt som de vill, så fortsätter man att förråda varandra samtidigt som man försöker hålla ihop och komma på hur i herrans namn de alla på en gång ska kunna fly härifrån och ta sig hela vägen hem igen. Gärna tillsammans med sitt drakskepp, som just nu är uppdraget på land och fungerar som bostad.

Det låter som att det borde vara en spännande bok, men det är det inte. Det är lite för många delar, lite för episodiskt, lite för många personer som fortfarande är svåra att tycka om, och nu när det gått någon månad sedan jag läste ut den så har jag svårt att komma ihåg några detaljer från boken. Och har ingen större längtan efter att läsa vidare i serien. Det är två böcker till, men de får vara. Skylan får bli en bättre person utan att jag är med och läser om det. 

Titel: Secret of the Dragon
Serie: Dragonships of Vindras #2
Författare: Margaret Weis, Tracy Hickman
Utg år: 2010