Du & jag

Andreas blir inte klok på Alicia. När han har sällskap med henne till skolan – då är hon en slags Alicia, en man kan prata med om allt. Precis när de kommer fram till skolan så smiter hon alltid ifrån honom så att ingen ser att de kommer tillsammans, och så skyndar hon sig in på skolans toa och sminkar sig lite, och så har hon blivit Skol-Alicia. Skol-Alicia hänger med Ida och Olivia och behandlar Andreas som luft. Sen finns det en annan Alicia också, hon som är hemma hos Andreas och pratar med hans föräldrar vid middagsbordet och är artig och trevlig. Föräldra-Alicia. Och så finns det en osminkad Kompis-Alicia också, som man kan spela PS3 med. Och en uppklädd-till-tänderna Disco-Alicia. Hon är duktig på att dansa, hon. Men det Andreas undrar är vilken av alla Aliciorna som är den riktiga? Och varför hon inte kan vara den personen hela tiden?

Själv är han bara Andreas. Samma hemma som i skolan. Duktig i matte, kan alltid svaren på frökens frågor, kallad Professorn av övriga i klassen och ganska ofta utsatt för knuffar och skuffar och elakheter. Fast han är duktig på att rita. Det är en rätt OK egenskap, mycket bättre än att vara duktig på matte.

Pappa är pappa och mamma är mamma och de har det ganska bra. Ända tills Andreas upptäcker att pappa definitivt inte är den han trodde. För det första leder den upptäckten till att Andreas i resten av boken slutar kalla honom för pappa och istället benämner honom ”personen Christer”. För det andra leder den till att hela Andreas liv förändras. Vem är han själv, egentligen? Snäll-professor-Andreas som blir retad? Eller cool-Andreas som målar graffiti och säger elaka saker?

Katarina von Bredow har tidigare mest skrivit böcker för ungdomar, men Du & jag är mer tänkt till barn på mellanstadiet. Andreas och Alicia går i femte klass. Jag kan tycka att de ibland känns nästan väl mogna för sin ålder (för att inte tala om de sjundeklassare som så småningom dyker upp i boken – de känns nästan som gråhårsvuxna med stor livserfarenhet) och att det ställs höga krav på Andreas för att bara vara femte klass (plugga flera dagar inför ett matteprov – när han dessutom redan är duktig på matte..?). Men det är nog den enda lilla invändningen jag har mot den här boken, för oj vad mycket jag gillade den.

Det är så mycket som är bra. Spelet i klassen är fångat på pricken, med rangordning och roller, elaka gliringar om fel slags stövlar och suckar och ögonhimlande i klassrummet när fel person säger något eller när proven delas ut. Hemmalivet hos Andreas som först är så tryggt med gemensamma middagar och frukostar och lycka och sedan totalkrasch, olycka och sorg. Andreas funderingar om vem man ska vara, vill vara och att även vuxna kan vara osäkra på sig själva. Kevin, klassens värsting som också visar sig ha helt andra sidor än Andreas förväntar sig. Och så språket! Katarina von Bredows språk som drar in läsaren i berättelsen och vägrar släppa tag.

Det är mycket jobbigt som händer i boken (Andreas tycker att katastroferna fullständigt flockas kring hans huvud) men också en hel del som är bra och pirrigt och roligt att läsa om. Och jag blir så glad av att läsa Du & jag.

Titel: Du & jag
Författare: Katarina von Bredow
Förlag: Rabén & Sjögren
Utg år: 2013
Köp den till exempel här eller här
För vem? 9-14 år

(det här inlägget publicerades ursprungligen i LitteraturMagazinet)