Korsad - fortsättningen på Matchad

Det var ju ett tag sedan jag läste Matchad, första boken i den här trilogin, och i vanlig ordning hade jag glömt det mesta från den utom det att jag var ganska säker på att jag ville läsa fortsättningen när den kom. Det gjorde jag ju inte då - men nu ska det bli av! Som väl är hittade jag en sida på nätet som var gjord för just sådana som mig och som i detalj berättade hur Matchad slutade - tack för det, nu slapp jag för en gångs skull omläsning!

Sist jag läste om Cassia så kröp hon runt i någon åker, rensade ogräs, var smutsig och hade hamnat på någon slags arbetsläger i någon yttre provins. Det kändes så hopplöst och uppgivet, det hela. Det är där vi hittar henne nu när Korsad börjar - men nu inte fullt lika hopplöst. Hon är ju på det där arbetslägret för att hon har en plan - hon vill kunna ta sig till Ky som blivit ivägskickad till kriget mot "Fienden" (vem eller vilka ÄR de, egentligen??).

Ky krigar inte så mycket egentligen - i stället är han och hans med"soldater" egentligen bara kanonmat. De ska få byarna vid fronten att se befolkade ut, så att Fienden ska ge sig på dem. Eller nåt. Det hela är rätt diffust. Klart är i alla fall att ingen som skickas till de där byarna överlever mer än kanske några veckor på sin höjd. Utom Ky då, förstås. Hans plan är att rymma och försöka ta sig tillbaka till Cassia.

Det ryms, på bägge hållen, och återförenas, och så bär det av in i vildmarken som är bergiga trakter. Eller kanjoner, mycket inspirerade av naturen i Utah där författaren bor, tydligen. Det är mer action och vildmarksäventyr än i Matchad som var mer av klassisk dystopi med beskrivningar av ett stelnat och otäckt samhälle. Ändå är tempot inte högt. Det funkar - det var det inte i Matchad heller. Det handlar mer om karaktärsutveckling här. Det är inte alls på nivån "rasera det hemska samhället och börja om", snarare handlar det om hur Ky och Cassia och de andra förhåller sig till samhället, hur de vill leva sina liv. Kämpa emot, och hur då i så fall? Leva utanför allting, och hur då i så fall?

Och så är det (förstås) ett triangeldrama. Xander, Cassias "match" från första boken, är i hög grad närvarande fast han egentligen inte är med i handlingen mer än på några få sidor. Och jag blir SÅ trött på allt trianglande.

Intressant är det här med alla dikterna i boken. Dikter och ord som hårdvaluta, som förbjuden handelsvara och smuggelgods? Det är grejer, det.

Nu ska jag se till att läsa Utvald, sista boken i trilogin medan jag ännu har Korsad i färskt minne.

Titel: Korsad
Serie: Matchad-trilogin #2
Författare: Ally Condie
Originaltitel: Crossed
Översättning: Katarina Falk
Utg år: 2013
Förlag: Rabén & Sjögren
Köp den till exempel här eller här