The Secret Mistress

Här står Lady Angeline och hänger i ett fönster i ett värdshus ett stycke utanför London. Vad är det med det, då? Jo, för det första är hon bara nitton och så står hon där alldeles ensam, utan någon med som förkläde (sin maid har hon skickat att lägga sig), i det allmänna rummet på ett värdshus där vem som helst kan komma in och säga vad som helst till hennes känsliga och oskyldiga person. Och för det andra så står hon verkligen och hänger i det där fönstret, så att hon skjuter ut både fram och bak på sig själv, liksom, och har dessutom en av sina patenterat färgglada (jodå, man får veta varför) klänningar på sig. Regencytidens sociala kod säger då: ensam kvinna, unchaperoned, på värdshus, färgglada kläder = inte en lady, och fritt fram att flirta med och komma med oanständiga förslag till. Vilket en herre gör när han kommer in i lokalen. Vi är alltså inte på tafs-nivån, utan mer att han med lysten blick tycker att hon kan komma och sätta sig i hans knä och dela hans måltid och öl.

Well. Sätter sig Angeline i herrens knä och pimplar öl? Kommer hennes bror, hertigen av Tresham, indundrandes i lokalen och utmanar ölherren på duell? Nej, det blir aldrig så dramatiskt. Dels rätar Angeline på sig och stirrar helt enkelt den där ölherren sönder och samman med sin iskalla lady-blick, dels finns det en annan, mer korrekt gentleman i lokalen som träder in till den unga ladyns försvar och typ säger "fy skäms" till ölherren.

Varpå Lady Angeline blir kär i korrekte herren på fläcken och bestämmer sig för att gifta sig med honom. Någon gång. Fast hon inte ens vet vem han är.
Och, ja. Detta är ju romance, så det kommer hon att göra. Efter en hel boks trasslande hit och dit.

Flera år efter att Mary Balogh skrev de bägge Mistress-böckerna (More Than a Mistress och No Mans Mistress) om bröderna Dudleys lyckliga kärlekar så ville hon också skriva om lillasyster Dudley, Angeline. Grejen är att hon ju är gift redan när storebror Dudley, hertigen av Tresham blir avbruten i sin duell av en viss Jane Ingleby. Så för att skriva om hur hon träffar sin ende och rätte fick Balogh göra en prequel, och det är lite kul. När vi nu får läsa om Angeline, förlåt lady Angeline så backar vi alltså tillbaka i tiden, och bägge herrarna Dudley är ohängda rakes som duellerar för fullt, spelar, super och springer efter fruntimmer. Det är lite därför Angeline faller för den korrekte och rätt beige earlen av Heyward.

Jag roas, och det är en OK bok, men Baloghs karaktärer tenderar att bli intressantare ju äldre de är, och det är likadant här. Angeline är bara nitton, och har inte hunnit få så mycket med sig i bagaget, och jag känner hela tiden att jag i stället vill läsa mer om hennes bröder, vars framtida öden jag ju redan känner till.


Titel: The Secret Mistress
Serie: The Mistress trilogy #3 (eller, ja, det är en prequel egentligen, så #0.5... ?)
Författare: Mary Balogh
Utg år: 2011
Förlag: Dell
Köp den till exempel här eller här