måndag 19 mars 2018

Fandom

Violet äääälskar boken Galgdansen, om de genmanipulerat perfekta människorna "gemmarna" och de vanliga men fattiga människorna "imparna" i en dystopisk framtid. Hon har läst boken hur många gånger som helst. Och filmen har hon förstås också sett. Måååånga gånger. Hon är helt kär i Willow, den som huvudpersonen Rose blir kär i. Hon läser fanfiction om Galgdansen, hon kan allt om den. Inte bara hon - hennes lillebror Nate är lika besatt. Och hennes bästa vän Alice också, och Alice skriver också egen Galgdansen-fanfic, och har många läsare och följare. Bara Katie, Violets andra vän, har inte läst Galgdansen utan är mer nöjd om hon får försjunka i ett rejält Shakespearedrama.

Det blir ett convent, ComicCon, dit skådespelarna från filmen Galgdansen ska komma. Violet och hennes kompisar är helt vilda av fröjd. Klart de ska klä ut sig till olika karaktärer i Galgdansen, gå dit och få träffa skådespelarna! Det är ju nästan som att de får träffa Galgdansmänniskorna på riktigt, liksom?

Men. Något händer på det där conventet. Ett tak rasar in, och när Violet och de andra klättrar ut ur rasmassorna så... har de hamnat i Galgdansen. Inte bara bokvärlden, som ett Narnia liksom, utan så som Galgdansen ser ut i filmen. Miljöer, skådespelare, alltihop. Och det som händer följer bokens handling. Förutom en sak: de råkar ha ihjäl huvudpersonen Rose så fort de kommit till Galgdansvärlden.

Jag gillar idén med det hela, det gör jag. Det lockar väl mig som det lockar alla de där fanfictionskrivarna som väljer att i sin fanfic skriva in sig själv eller någon ungefär som sig själv i sin favoritbok/film. Att få vara där. 
Men - det funkar inte för mig, det här. Jag kommer aldrig in i boken, blir aldrig fascinerad av denna Galgdansvärld som ju inte baseras på någon existerande bok/film jag har kunnat få någon relation till, tycker mest det är fånigt när huvudpersonerna springer runt i miljöer de känner igen från en film och träffar människor som fast de inte vet det verkar följa manus. Kanske beror det på det, kanske på att karaktärerna vägrar att få liv utan mest verkar lika fastlåsta i det som händer som de som redan fanns i Galgdansvärlden när de kom dit. Jag vet inte. Ibland klickar det helt enkelt inte.

Titel: Fandom
Författare: Anna Day
Originaltitel: The Fandom
Översättning: Carina Jansson
Ljudbok - uppläsning: Agnes Forstenberg
Utg år: 2018
Förlag: B. Wahlströms
Köp den till exempel här eller här

4 kommentarer:

  1. Åh, jag älskar när man hittar recensioner där man inte håller med varandra! Jag tror att man antingen är med eller inte när det gäller den här boken och där står vi på var sin sida :) Det är precis som du säger, ibland klickar det bara inte.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis. Jag kan ju se hur bra idén är, och hur kul alla verkar ha som är med på tåget, men jag står bara där bredvid och hänger inte med, liksom...

      Radera
  2. Det låter lite som Lost in Austen, men den baseras ju på Pride and Prejudice som de flesta känner till. Där är det roliga just vad som händer när karaktärerna tvingas reagera på allt vad huvudpersonen gör, när förutsättningarna förändras och de plötsligt själva beter sig på sätt som de absolut inte borde göra enligt boken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men ja! Väldigt mycket som Lost in Austen! Det är märkligt - den tyckte jag jättemycket om! Det kanske är just det där att det är en bok och en värld jag könner väldigt väl till. (och hade tyckt det var väääldigt kul att få besöka...)

      Radera