Det har gått ett antal år sedan handlingen i Sågspån och eld, och Bricken väntar i början på boken sitt sjunde barn. Hon är inte mer än ungefär trettio, men har "gamlats" som hon själv säger. Ler helst inte med öppen mun längre. Hennes Natan sliter på kolbacken och kämpar fortfarande med det där spritbegäret. Han faller igenom då och då, och slösar då bort familjens pengar som så väl hade behövts till annat. Det är jobbigt - men att lämna honom och leva ensam med barnen? Nej, det är överhuvudtaget inte tänkbart. Det skulle vara det värsta som kunde hända - hur skulle hon då kunna skydda barnen och ge dem ett liv?
Det är mycket i boken som pekar mot framtid, ökat välstånd, bättre villkor för arbetare och annat, men som ännu inte nått Svartvik riktigt. Och Bricken är intresserad av diskussionerna kring föreningsrätt som förs - men själv håller hon helst fast vid hur saker och ting alltid har gjorts, och hur människor ska bära sig åt för att "inte skämmas". (åh, denna skam som alla verkar vara så rädda för...den gör mig så arg för skräcken för den verkar förstöra och hämma så mycket liv) Faktiskt är detta den boken där jag för första gången blir ordentligt irriterad på Bricken. Men hon är fast i sin tid, och jag förstår hur hon tänker och varför hon gör det. Till exempel är hon helt skräckslagen för att äldste sonen Nikanor skulle sättas i läroverk eftersom det har visat sig att han har läshuvud. Hur skulle han stå ut på ett så kallt och otäckt ställe? Så långt ifrån familj och allt det han (hon...) känner till? Skydda barnen, framförallt!
Vibeke Olsson fortsätter med sin upprepande berättarstil. Brickens tankar går igen, går i cirkel, minns saker som hänt från barndomen och saker hennes mor sade. Det har hon gjort hela bokserien igenom, men nu funderar hon på det som hänt i hela sitt liv, alltså händelser och tankar från alla de tre föregående böckerna, och nu blir det så mycket att det blir jobbigt att läsa. Det stoppar upp alltför mycket.
Nu låter det som att jag är missnöjd med Amerikauret - men det är jag verkligen inte. Även denna gången sträckläste jag igenom boken under någon dag, eftersom jag blev så engagerad i det som händer och tycker om att läsa Brickens funderingar (när hon inte upprepar sig alltför mycket, alltså). Och den berörde mig mycket starkt - rätt vad det var satt jag där och storgrät, helt oförberedd på det som hände.
Det ska komma en femte bok om Bricken till hösten. Den ska läsas!
Titel: Amerikauret
Serie: Bricken, bok 4
Författare: Vibeke Olsson
Utg år: 2013
Förlag: Libris
Köp den till exempel här eller här
Ja, visst berörde boken mycket stark och visst trillade tårar även utför mina sidor. Likaså blev jag irriterad över tankar och känslor om skuld och skam och över saker som inte passar "vanligt folk", t ex att läsa vid läroverk. Mycket av det där känner jag igen från min egen uppväxt som t ex vad ska folk säga, det måste finnas vanligt folk också, inget får förfaras, hårt arbete är nyttigt mm. Men föräldrarna var ju även de fast i sin tid, vad som passar och inte passar, skillnad på folk och folk, plikter osv. Tankar som man kunde bli rasande över men som man ändå får en förståelse för genom Bricken och hennes liv.
SvaraRaderaHoppas att man kommer att skönja en förändrad Bricken i nästa bok... (M)
Jag är så ytterligt glad att jag inte behöver ha något "vad ska folk säga" hängande på mina axlar...
RaderaJag ser fram emot att läsa om en åldrande Bricken, men kanske mer om hennes barn. Men faktiskt tror jag inte att hon kommer att förändras i det där skam-tänkandet. Det hade varit kul om hon gjorde det!
Rättelse:"Utför mina kinder" skulle det stå. (M)
SvaraRaderaTrodde detta var sista boken. Ser fram emot ytterligare en!
SvaraRaderaJag trodde också detta var den sista. Men femte ska komma ut i november, och jag blev jätteglad när jag fick veta det!
RaderaÄr det bara jag som fått för mig att det ska bli sju böcker? Måste ta reda på var jag fått det ifrån! :)
SvaraRaderaJag förstår egentligen inte varför jag bara trodde det fanns fyra - kanske för att det fanns fyra utgivna när jag började läsa om Bricken? Sju hade varit kul, hoppas du har rätt! Undras om det i så fall mer handlar om Brickens barn i de sista?
Radera