onsdag 16 november 2016

Assassin's Apprentice

Farseer-trilogin läste jag för många år sedan, då på svenska som Berättelsen om fjärrskådarna, och var fullständigt golvad över hur bra den var. Det var den och några andra (till exempel Sagan om drakens återkomst) som fick mig att verkligen återupptäcka fantasy i vuxen ålder (sedan jag som tonåring läst Tolkien, Lewis och LeGuin och inte hittat så där värst mycket annat att fortsätta med)(vi pratar 80-talet...). Jag har sedan dess läst ungefär allt Robin Hobb har skrivit, och för all del gillat men inte haft samma herregud-måste-läsa-färdigt-nu-nu-nu-för-så-vansinnigt-bra-detta-är-känsla jag vet att jag hade när jag läst ut Vargbroder, andra boken i serien, och den tredje (Mördarens jakt) inte fanns inne på biblioteket.

Och nu kom jag på den alldeles briljanta idén att jag ju kunde läsa hela serien en gång till - men nu som ljudbok, och på engelska om jag och uppläsaren kom överens. Skulle jag gilla lika mycket vid en omlyssning? Höll böckerna?

Ja, och ja!! Jag älskar verkligen Assassin's Apprentice, och det här håller verkligen fortfarande för läsning! (och ja, uppläsaren Paul Boehmer och jag kommer mycket bra överens eftersom han läser tydligt och med precis lagom mycket förändring av rösten i dialogerna) Fast jag redan har läst böckerna och minns handlingen i stort så är det fortfarande vansinnigt spännande eftersom jag glömt detaljerna och allt det där som gör den här boken så himla bra.

Det är personerna: Stallmästaren Burrich med sitt bryska sätt men med all den där underliggande kärleken som märks i det han gör. FitzChivalry själv, förre kronprinsens oäkting som nu lever på slottet Buckkeep i någon slags oklar roll av halvkunglig familjemedlem, lönnmördarlärling, stalldräng... oönskad och hatad men också omtyckt och älskad. Chade, Fitz mästare som lever ett ensligt liv i en egen avdelning på slottet, någon de flesta inte ens vet att han finns till. Galen, den magre och överambitiöse mästaren i the Skill, den person som tillsammans med Regal, yngste kungasonen, är fullständigt underbar att hata. Och många, många andra: Kettricken och Rurisk, Verity, Patience. Och narren, the Fool som ju senare till och med får egna bokserier om sig. Alla dessa karaktärer! Och djuren: hundarna som Fitz bondar med, hans häst som tålmodigt står ut med honom.

Djuren är oerhört viktiga i Farseer-trilogin inte minst på grund av den ena magisorten som finns här: the Wit. En gammal magi som handlar om så starka band mellan människa och djur att de kan kommunicera och dela känslor. Fitz har the Wit - men får inte använda den för Burrich som ser den som något smutsigt och förbjudet.
Den andra magin är the Skill, som vissa medlemmar i den kungliga familjen har. Det är the Skill som är det fjärrskådande, the farseeing, som hela trilogin har fått namn efter. The Skill innebär att kunna kommunicera med någon annan oavsett fysiskt avstånd, men också att kunna påverka denne andres känslor.

Alltså - det här är så gruvligt bra. Det är detta som är måttstocken för bra fantasy för mig, och jag uppmanar alla som är det minsta intresserade av fantasygenren men som inte hittat riktigt rätt eller fastnat i Tolkiens rätt så långa (ja, jag kan medge det) beskrivningar av Midgårds bergsformationer: läs Farseer Trilogy (Berättelsen om Fjärrskådarna)!

Titel: Assassin's Apprentice
Serie: Farseer Trilogy #1
Författare: Robin Hobb
Ljudbok - uppläsning: Paul Boehmer
Utg år: 1995 (den här ljudboken: 2012)
Förlag: Harper Collins (ljudboken)
Köp den till exempel här eller här




4 kommentarer:

  1. Har läst en av serierna av Robin Hobb för många år sedan och det var så otroligt bra fantasy. Tror den serien jag läste heter Handelsmännen och de magiska skeppen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den är också väldigt bra! Samma värld, fast längre söderut. I Hobbs tredje serie (om narren och Fitz) så kommer de där handelsmännen upp till Buckkeep och så får alla träffas :)
      Testa att läsa den här Fjärrskådarserien, vetja, för om du gillade de magiska skeppen kommer du att älska den här!

      Radera
  2. Tack för tipset! Jag läser första boken på svenska nu, och då heter han i princip ingenting! Inte Fitz vilket är konstigt för det tänker jag passar alldeles utmärkt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att du läser! Ja, jag tyckte också det var konstigt att han bara kallades "Sonen" då när jag läste på svenska, känns inte som något någon kunde kallas så där konstant. Fitz är bättre även om inte Fitz blir samma underbetydelse med oäkta son på svenska, tror inte ens vi har någon fitz-motsvarighet i våra namn?

      Radera