söndag 29 september 2019

En lördag på bokmässan

Lördagen på bokmässan var för min del tänkt att börja med ett seminarium där Anders Hansen skulle prata om vad som finns i huvudet på skärmmänniskan - men när jag efter en alldeles för snabb cykeltur (genom ösregn) och ett ytterst listigt val av entré med nästan inga köer till väskkontroll anlände till seminariesalen 10.01... så var det fullsatt. 

Jahopp. Men en snabb koll i programmet hittade det här: att Anna Karin Palm alldeles strax skulle sitta i monter C03:42 (Axess) och prata i hela 30 minuter om Selma Lagerlöf. Ja!! Jag hittade dit, i tid, och fick till och med en sittplats, och fick sedan en stunds fördjupning i min litterära idol. Och så drabbades jag snart av en stor, stor längtan efter att läsa om några av (eller alla?) Selma Lagerlöfs böcker. Jag äger dem. De tar upp ett helt hyllplan i min bokhylla. Jag älskar dem.
Vad är väl Anders Hansens prat om hjärnor mot min Selma? Ibland är det nog meningen att saker ska gå fel så att de i stället sen kan bli mer rätt.


Det var kanske en kvinnornas dag, min mässdag igår? Förutom Selma så lyssnade jag på när Cecilia Gustavsson, Mian Lodalen, Mari Jungstedt, Anna Lindman och Nina Hemmingson pratade utifrån boken Vi måste prata om 50 om medelålder, frihet och attackerande tanter. Och lite senare upplevde jag Caitlin Moran (ja, hon är en naturkraft, hon upplevs snarare än lyssnas på) tillsammans med Parisa Amiri i seminariet Kärlek och vuxenblivande i britpopens tidevarv.


På väg till något annat seminarium passerade jag en episkt lång kö som jag snart förstod var till Thåström som satt och signerade sin nya bok Texter. Wow, Thåström! Kön hade jag ingen som helst lust att ställa mig i, men jag kollade i programmet vad han skulle medverka i som jag kanske kunde gå till... men insåg snabbt att det var den här signeringen som var hans enda programpunkt på mässan. Jahaja. Karln satt dessutom gömd bakom ett svart draperi, så att inte sådana som jag som bara var förbipasserande skulle kunna få någon gratis-titt utan att stå i den där jämra kön. Nåja, Sydsvenskan hade fotat honom och skrivit om signeringen, så jag fick se honom ändå. Och bli chockad: vad hände? Hur blev Thåström så gammal? Och givetvis följde den ännu mer chockerande uppenbarelsen - om han har blivit det, så måste ju även jag ha.... men nä. Nä nä. 

Och när vi är inne på historia: mitt sista seminarium för dagen handlade om folkvandringar genom tiderna, med Dick Harrison och Rakel Chukri: Människan har alltid varit på väg. Lite otippat att ett seminarium i Rum för historia skulle vara mässans roligaste för mig, men så var det. Särskilt det om vikingarnas kvinnor och vandalernas härkomst. 

Jag lyckades bevista ännu ett mingel med cava, bokbloggare, författare och trängsel innan min folkometer började blinka rött och jag tog mig hem till husbilens tysthet. I sällskap med en tjocktjock fantasybok av Robin Hobb (Fool's Assassin) och löjliga mängder godis tillbringade jag min lördagskväll. En mycket bra kväll.

3 kommentarer:

  1. Jag älskar att läsa dina bokmässeskildringar! Så synd att vi inte möttes.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!
      Och ja, trist, fast jag höll utkik efter dig. Men jag gömde mig klart mest i seminariesalarna. Vi får hålla tummarna för nästa gång!

      Radera
    2. Och jag hade inte ens löst seminariekort för det är så mycket som lockar på golvet.

      Radera