fredag 21 augusti 2020

Sagan om Isfolket 16: Galgdockan

Jag läser om hela Sagan om Isfolketoch den här gången bloggar jag om dem också. Ett kort inlägg om varje bok, och inläggen är fyllda av alla möjliga spoilers och avslöjanden eftersom jag skriver för de som liksom jag själv redan har läst och vill minnas tillbaka (kanske själva bli sugna på att också läsa om).


Här reser Dan Lind (barnbarn till Villemo och Dominic) tillsammans med Ulvhedin och Ingrid (barnbarn till Niklas Lind och Irmelin Meiden) till Isfolkets dal uppe i Tröndelag. De vill 1. hitta den onde gamle Tengils grav för att se om det verkligen finns en sådan (och kanske reda ut det här med förbannelsen), 2. hitta alrunan som begravdes med Kolgrim när han var här för många år sedan och gick under i allmän ondska, och 3. plocka blommor. (Jo, för Dan Lind är typ forskarstudent och lärling till Olof Rudbeck d.y) De har starka viljor alla tre och grälar ungefär hela resan upp till Isfolksdalen (och slåss till och med). Väl där hittar de alrunan, Ingrid och Ulvhedin kokar trollbrygder (eftersom de har med sig hela Isfolksförrådet) och sedan dricker de sina alster varpå Ingrid och Dan blir helt galna av åtrå (eftersom Ingrid bryggt stark afrodisiaka och lurat i Dan av den också) och ligger med varandra hela natten. Under tiden går Ulvhedin hög som ett hus på sin dryck iväg för att leta efter Tengil - hittar honom och springer galen av skräck därifrån.
Resten av boken berättar om hur Ingrid föder en son, Daniel, i hemlighet (Dan är pappan) och hur Dan reser ner i Europa för att leta mer efter onde Tengil som tydligen på 1200-talet tog en walk-about där nere. Lösa trådar kring Tengil-mysteriet lämnas för att återupptas i senare böcker, och den här boken avslutas med en cliffhanger när Dan Lind hastigt och lustigt råkat bli krigsfånge i Ryssland (han också, precis som Vendel Grip), och möter sin son Daniel (de känner väl till varandra vid det här laget) som också var med i samma krigståg men som inte blivit tillfångatagen, utan berättar att nu ska han dra upp till Ishavskusten för att leta efter Vendel Grips barn och Isfolksättlingarna Vendel berättade om där uppe. Det ska nog gå bra, tror han, eftersom Vendel genom brevväxling har lärt honom ryska. Hej och hå.

Titel: Galgdockan
Serie: Sagan om Isfolket #16
Författare: Margit Sandemo

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar