H i städpersonalen: (sticker in huvudet genom dörren) Mojan! Har ni några böcker av honom, då?
Bibliotekarien: (känner igen situationen från förra året, och året innan det och året innan det också, muttrar inom sig över att hon återigen missat tillkännagivandet av vem som vunnit Nobelpriset i litteratur): Mojan? Aldrig hört talas om. (kollar i katalogen) Jo, det finns visst en bok av honom på huvudbiblioteket men den....blev just utlånad.
(Febril sökning på nätet efter mer information. Snabbt tillkommen skyltning av "Årets nobelpristagare", med bilder och info, men utan böcker.)
Det är höst, och det är dags för nobelprisspekulationer. Och som man förstår efter inledningen ovan så brukar mina spekulationer mest röra sig kring ifall jag ska känna till nobelpristagaren överhuvudtaget. Jag jobbar med böcker, jag bloggar om böcker, jag tillhör definitivt den litterära värld som håller andan ett litet tag den där oktoberdagen när nobelpristagaren ska tillkännages. Men min del av den litterära världen är inte direkt späckad med nobelpristagare. De utses liksom aldrig bland författarna till fantasy, eller ungdomsböcker, eller barnböcker, eller deckare eller romance eller feel-good eller något av det där som jag läser mest. Alltså har jag ingen koll på vem som skulle kunna vinna.
Ändå tycker jag mycket om att läsa andras nobelprisspekulationer. (det ökar lite grann möjligheterna för att jag åtminstone ska ha hört namnet på pristagaren…) Linda på bloggen ”enligt O” till exempel. Hon har kollat på Ladbrokeslista över troliga vinnare, och hon känner till och har läst många på listan. Jag blir så imponerad! Fast vi har nog helt olika läsvanor, tror jag. Borde jag ha bättre koll?
Från ”enligt O” och Ladbrokes surfar jag vidare i min egen variant på nobelprisspekulation för att ta reda på mer om det där priset. Det är ju så hemligt, allting. Ingen får veta vilka som nominerats – inte förrän om 50 år! Jag hittar Peter Englunds blogg ”Att vara ständig” och läser där bland annat att även en ständig sekreterare i svenska akademin kan ha mardrömmar där han borde vara på plats för tillkännagivandet av årets nobelpristagare om en halvtimme, men inte ens kan hitta sina byxor. Tänk vilka intressanta bloggar man kan hitta ibland! Han skriver också att de (akademin på de arton stolarna, alltså) nu är nere på den ”korta listan”. De läser och väljer nu bland de slutliga fem som är nominerade till litteraturpriset.
Japp. Har läst. |
Men. Man kan ju undra varför jag håller på med mina blinda nobelprisspekulationer, om jag nu ändå inte känner till något utanför min egen lilla värld av fantasy och det där? Jo, så här är det. Jag har en annan sida också. Jag är litteraturvetare i botten, och jag tycker mycket om att läsa klassiker. Min favoritförfattare över alla andra är Selma Lagerlöf – och hon vann Nobelpriset 1909. Många av mina största läsupplevelser är böcker av nobelpristagare: Hundra år av ensamhet av Gabriel Garcia Marquez, Blindheten av José Saramago, Huset Buddenbrook av Thomas Mann, Mannen utan öde av Imre Kertész, dikter av Pär Lagerkvist, böckerna om Kristin Lavransdatter av Sigrid Undset…
Jag tänker helt enkelt att de som kommer att bli framtidens klassiker säkert kan finnas bland nutida nobelpristagare, och jag tycker om att upptäcka nya favoritförfattare. Jag är okunnig om vem som skulle kunna vinna – men jag försöker alltid läsa någon bok av årets nobelpristagare, för tänk om det faktiskt är en ny Selma Lagerlöf?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar