Den vita döden

Så vansinnigt snygg framsida det är på den här! Det svartvita, sängen som känns styvstärkt 30-tal, blommorna, den snirkliga stilen och så den där ilsket röda blodfläcken på kudden. Och titeln, som tillsammans med sängen får mig att tänka på Vita-serien-böcker. Kärlek på sjukhus, alltså? Jodå, jadå, det kan man väl säga. Fast nu pratar vi tonårskärlek. Och mellan patienterna. Och en bok där målgruppen är sisådär 9-12 är det tänkt.

Den vita döden är vad tuberkulos tydligen kallades ibland, men huvudpersonen, Julia, tycker att det är ett alldeles för vackert namn på en ful och långsam död. Hon, som själv är sjuk i tuberkulos, bor på ett sanatorium i Småland, och har dagligen döden runt sig. Unga människor, gamla människor, vackra, fula, ensamma eller med en sörjande familj - alla har de blivit smittade av tbc. Först bor de på sal med andra, deltar i det stillsamma sällskapslivet, för att sedan kanske plötsligt bli sämre och det är enskilt rum en kort tid innan tuberkulosen vinner kampen över kroppen, andningen och livet och det blir ännu en insvept kropp som på morgonen ska fraktas bort från sanatoriets korridorer.

Fast även om Julia själv är sjuk, får hostattacker och magrar, så är hon fortfarande på väg in i tonåren med tonårsfunderingar och problem. Hon har svårt att få vänner, har så svårt att säga de rätta sakerna och öppna sig för andra, och grubblar ständigt på det här med vänskap, och på kärlek. Det kommer en pojke till sanatoriet, Luca, som också är sjuk, men som Julia blir så där sprakande kär i så fort hon ser honom. Och hennes liv förändras, både vad gäller det här med kärleken men också det här med vänskap. Det gör det trots all sjukdom och död, trots att de är mitt i tuberkulosens värld av hostningar, läkarkontroller, styvstärkta lakan och blodiga näsdukar.

Jag såg mycket fram emot den här boken, men är nu rätt kluven efter läsningen. Det var mycket intressant att läsa om det dagliga livet på ett sanatorium, om olika metoder för att bekämpa tuberkulosen, om medaljer som delas ut när patienterna gått upp i vikt. Det är ofta sorglig läsning, men fint med kärleken. Men för mig blir det lite för många saker som ska tryckas in och det blir för splittrat: Vi har Julia och vänskapsfunderingarna och sociala handikapp, vi har Julias förhållande till sin mamma och vi har Julia som blir kär i Luca. Vi har också andra patienter på slottet, främst den unga mamman Elin. Vi har allt kring tuberkulosen, vi har inslag av rasbiologi. Och vi har en cirkus med trapetskonstnärer, clowner och svärdsslukare (och jag känner igen namn från Lagerqvists Cirkusflickan från 2010. Och det här med Arvids förehavanden i skogen och den försvunna flickan. Jag tappar fokus i allt det här, tappar bort själva berättelsen i alla delar som ju är intressanta i sig men för många.

Ändå en bok jag kommer att rekommendera till läsning just för den intressanta bilden av tuberkulos som sjukdomen som drabbade var som helst och vem som helst.

Titel: Den vita döden
Författare: Camilla Lagerqvist
Utg år: 2016
Förlag: B. Wahlströms
Köp den till exempel här eller här
För vem? ca 9-12 år