Du, bara

En riktigt bra kärleksroman är vad det här är! Och det finns många saker som är bra med den. En av dem jag gillar mest är det faktum att det inte är viktigt vilket kön personerna som blir kära i varandra tillhör. Pojke-flicka, pojke-pojke problematiseras eller kommenteras egentligen inte ens. I stället är det personligheterna som blir kära i varandra, om ni fattar hur jag menar. Det är väldigt skönt.

En annan sak jag gillar mycket är det stunsiga språket. Dialogerna! Det känns äkta alltihop.

John är sexton, och bor ensam tillsammans med sin storasyster Caroline i familjens lägenhet över sommaren eftersom föräldrarna bor i sommarstugan. (och jag ser på mina egna barn som har hunnit bli femton och sjutton, och tänker att antingen är det jag som tycker att de är alldeles för barnsliga för att klara en sådan sak, eller också är John och Caroline sanslöst mogna och nästan lite väl duktiga (eller ja, John är) i matlagning och ta-hand-om-hushåll-och-sånt-som-tvätta-kläder för sin ålder. Imponerande är det i alla fall.) John går och väntar på antagningsbeskedet från gymnasiet - han har sökt in på ett särskilt idrottsgymnasium och tänker sig spela mycket fotboll när/om han kommer in där. Om nu knäet håller. Men när det där kuvertet väl dimper ner i brevlådan så handlar Johns alla tankar om något helt annat, och han öppnar det inte ens.

För nu är det Frank som gäller. Frank, som John första gången träffar när Caroline tar hem honom en kväll för middag, eftersom hon nog vill bli ihop med honom. Och hon brukar få som hon vill. Men första gången John och Frank ser varandra i ögonen slår väl i princip blixten ned. I dem bägge.

Det är fint och pirrigt att läsa om John och Frank. Det är händer som snuddar, fingrar som dras genom hår... och bra sex. Och det är böcker, och det är musik, och det är papper. Ja, den här boken fick mig att vilja besöka närmaste bok- eller pappershandel för att kunna fingra på papper och kuvert i olika material och färger. Och den här boken fick mig också att vilja äta MM's. Bruna.

Och så önskar jag att jag hade en sådan bästis som John har: Elli. Henne tycker jag mycket om. Också. Det är nog inte mycket jag inte tycker om med den här boken - den är bra. Riktigt bra. Läs den!


Titel: Du, bara
Författare: Anna Ahlund
Utg år: 2016
Förlag: Rabén & Sjögren
Köp den till exempel här eller här
För vem? 13 och uppåt