Jag tyckte väldigt mycket om den här boken, som jag lyssnat på i en utmärkt uppläsning av Christian Fex. Kort beskrivet handlar det just om en engelsk gentlemans långa liv - men genom att läsa om Edward Feathers så får vi så mycket annat intressant på köpet. Engelsk landsbygd, till exempel. Så märkligt det är att trots att Edward levt större delen av sitt liv i Hongkong (som advokat och sedan domare) så utspelar sig en stor del av den här boken på den engelska landsbygden. Ta bara resan Edward gör ganska snart efter det att hans fru Betty hastigt gått bort: han envisas med att själv köra själv i sin gamla bil trots att både hemhjälpen och trädgårdsmästaren avråder honom å det bestämdaste (han är för gammal, bilen är för gammal, trafiken på motorvägarna är mycket hetsigare än den var förr, han är inte helt sig själv efter hustruns bortgång och så vidare och så vidare)("dumheter", svarar han, "jag är en utmärkt bilförare, och min bil är en bra bil") Han kör, och han överlever, och vi får följa honom på resan där det egentligen inte händer så mycket men vi får reda på så mycket mer genom återblickar, beskrivningar av människor, hotellet han bor på (och i bakgrunden anar vi x antal andra bilister som svär och hytter med näven åt Edwards körande som nog inte är så där himla utmärkt som han själv tror, men det sägs aldrig rent ut).
Den bilresan visar bra hur hela boken är - det händer egentligen inte så mycket dramatiskt. Ändå händer det enormt mycket, stora ting, världsomvälvande, krig, ett sönderfallande imperium, brottslingar som döms till döden, familjer som krossas, psyskisk ohälsa.... ja, massor. Men allt det där händer runt om kring den engelske gentlemannen Edward Feathers och läsaren får det på köpet genom att läsa om hans liv. Det är helt genialiskt gjort.
Kärnan i alltihop är ändå att Edward är ett av imperiets barn, raj orphans, som föddes till engelska föräldrar stationerade runtom i det världsomspännande brittiska imperiet, men som redan som barn skickades hem (dvs till Storbritannien) för att få en engelsk uppfostran och skolgång. Ensamma, alltså. Sisådär 4-5 år. Ibland fick de inte träffa sina föräldrar på flera år (Edward typ inte alls). Det känns helt vansinnigt att tänka sig - men det där tänket lever ju fortfarande kvar i England? Alla barn som fortfarande går på internatskola och bor borta hela terminerna? Och i boken sitter Edward som gammal på ett plan och irriterar sig på alla de ungdomar som bara för att det är jullov flyger hem till sina föräldrar som bor i Asien (så lättvindigt de har det, bara flyga något dygn så är de hemma, så de får minsann träffa sina föräldrar flera gånger om året, medan han skulle behöva åka båt många veckor för att ta sig till Malaysia minsann). Jomen är det inte så fortfarande, trots att det brittiska imperiet inte är vad det var, att barn och ungdomar av brittiskt ursprung skickas hem till Storbritannien för att gå i engelsk skola? Fascinerande och knäppt.
Jag tog alltså till mig denna lågmälda bok där det händer så otroligt mycket fast själva handlingen inte blir mer dramatisk än någon bilresa och utelåsning från huset och lite till. Jag ska definitivt läsa (lyssna) vidare - det här är en trilogi där andra boken En trogen kvinna ägnas Edwards fru Betty.
Titel: En engelsk gentleman
Serie: Edward och Betty #1
Författare: Jane Gardam
Originaltitel: Old Filth
Översättning: Jan Hultman & Annika H. Löfvendahl
Ljudbok - uppläsning: Christian Fex
Utg år: 2017
Förlag: Weyler Förlag
Köp den till exempel här eller här
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar