Orkans öga

Den här boken har legat utläst på mitt skrivbord länge nu, men jag har så svårt att formulera ett inlägg om den. Jag gillade den nämligen inte - och är så förvånad över det att jag har svårt att riktigt hämta mig. Jag gillar ju annars allt som Lin Hallberg skriver! Ingen kan som hon fånga livet i stallet så som det faktiskt är, och så samtidigt skriva om barn och ungdomar så att de känns som om de verkligen fanns på riktigt. Siggeböckerna, Teddyböckerna, böckerna om Rackastallet...och alla andra hästböcker Lin har skrivit - gillar! Sorgliga och fina Heddas bok (som jag skrev om här) - gillar! Underbara böckerna om Juni (som jag har skrivit om här och här) - gillar!

Vad är det då med denna Orkans öga? Jag trodde att den skulle vara som Lin Hallbergs ungdomsböcker som ju egentligen mer handlar om ungdomarna själva och deras utveckling men där det råkar finnas hästar i miljön där de är (som i underbara Vem är du, Johanna? och Hemma kanske inte är en plats). Som de, fast nu också med ett inslag av magi. Eller av skräck?

Det handlar om Kim, vars sköthäst Karisma har fått avlivas efter en skada, som för att komma ur sorgen åker till släktens hästgård i Värmland där hon ska hjälpa Mejt med galopphästarna. I skogen som hör till gården händer det märkliga saker, och alltihop verkar höra ihop med någon mörk familjehemlighet.

Så långt är allt väl. Hur väl som helst, faktiskt, för Hallberg beskriver Kim och Karisma så fint, och relationen mellan Kim och den buttra och aviga Mejt är riktigt intressant. Till gården kommer nu den misshandlade hästen Orkan, som av någon anledning rymmer ut till den där skogen, Vildskogen, där de märkliga sakerna händer. Bra. Och tillräckligt faktiskt för en bra hästbok med lite magi som krydda.

Men det som händer är att det stoppas in fler element. Fler, fler och ännu fler tills det hela blir en otrolig röra där den där fina trasig ungdom-trasig häst-grejen försvinner. Jo, för det finns fler människor i stallet. En Molly med jockeydrömmar som känner sig sviken när hennes favorithäst Dancer har flyttats till grannstallet, och så tycker hon att Kim är en konkurrent. En Alex som har ett stort problem med relationen till sin pappa (jag har förenklat, men både Molly och Alex har problem nog att fylla varsin bok tror jag). Vi har Mejts ekonomiska problem som gör att släktgården kanske måste säljas, vi har grannen (Alex pappa) med pengarna och det stora galoppstallet som vill köpa Mejts skog (och som nu har den där Dancer i sitt stall), vi har damen som bor i byn som verkar ha något slags problematiskt förhållande till Mejt, vi har Mejts familj och deras historia (och mörka hemlighet), vi har spökerierna, vi har mitt i hela härligheten en  galopptävling med Alex på Dancer mot Kim på Orkan, initierad av rike grannen, och utgången av denna ska liksom avgöra Mejts ekonomiska problem, och vi har Kim som på ett övernaturligt sätt får telepatiska bilder av hästarna så att de kan berätta för henne hur de mår... allt detta utöver sorgen över den döda sköthästen, Orkan - Kim och Mejt - Kim.

Jag hade velat ta bort allt det där som rör till, och fått mer fördjupad läsning om Kim-Orkan-Mejt, möjligen också om spökerierna i skogen. Nu blir det bara frittata - lite av allting. Dessutom lämnas alltför många trådar lösa, och det är väl egentligen bara det där med spökerierna och den mörka familjehemligheten som får något slags avslut. Som sagt - jag tycker boken kunde ha nöjt sig med den storyn, och den om Kim och Orkan och Mejt.

Titel: Orkans öga
Författare: Lin Hallberg
Utg år: 2015
Förlag: Lilla Piratförlaget
Köp den till exempel här eller här
För vem? ca 10-15 år