Noel har bytt skola, eftersom han och pappa har flyttat in till en lägenhet inne i Stockholm. Pappa har fått nytt jobb, och mamma ska jobba ett år i Afrika, så det är stora förändringar i Noels liv just nu. Han saknar mamma hela tiden och vet att det här med att hon jobbar utomlands också är ett sätt för mamma och pappa att testa att flytta isär ett tag. Pappa säger hela tiden att de har det så bra, han och Noel, men Noel har det inte bra. Ingen frågade honom om han ville förändra sitt liv totalt, flytta och byta klass, eller om han ville vara utan sin mamma. Och det ville han inte. Han är ensam!
Ännu efter nästan en termin i skolan har han ingen att vara med, och han är definitivt inte typen som själv drar igång grejer att göra på rasten och förväntar sig att andra ska hänga på. Nej, han vill att andra ska fråga honom om han vill vara med - men det gör de inte. Inte ens när han får en ny vinterjacka som nästan likadan ut som tuffaste killen i klassens jacka frågar de. Så Noel sitter ensam inne i klassrummet på rasterna. Han åker hem ensam. Han är hemma ensam eftersom pappa jobbar så mycket. Han är ensam, ensam, ensam... och det skär i hjärtat på mig att läsa om honom eftersom han inte vill vara ensam.
Så när han hittar en lapp på sätet bredvid sig på bussen, sätet där det alldeles nyss satt en lurvig uteliggare som inte luktade särskilt gott, och upptäcker att den där lappen nog är magisk eftersom det enda som står på den är rubriken "Noel: önskelista"? Ja, då är det klart att han på den önskelistan skriver "En vän". Och precis när han har gjort det - då ringer det på dörren. En vän har uppenbarat sig! Det funkar! Kan han skriva fler saker på den där listan?
Det är en aning av magisk realism här, lite dragning åt det övernaturliga, och det ger den här boken det där lilla extra även om den är en alldeles utmärkt fin berättelse om en ensam tänkande kille redan från början. Det är egentligen bara känslan av magi tror jag, en tänkande killes övertygelse om att vad som helst kan hända. Parallella universum kan finnas, magiska krafter kan vara i rörelse, önskningar kan bli sanna... men också skräcken i att förbannelser kan finnas. Är det bra om en önskning blir uppfylld om det samtidigt för med sig att olyckor sker?
Jag tycker väldigt mycket om Noel och den magiska önskelistan och hoppas att den hittar till alla de där lite ensamma tänkarna i elva-tolvårsåldern. (och till alla de andra i den åldern också!) Men - och här kommer min enda invändning mot den här boken - det gäller att de hittar in i boken och inte avfärdar den pga omslaget. Jag är ledsen, men all min skolbibliotekarieerfarenhet skriker att det här omslaget inte funkar. Den sparsmakade tecknade stilen, mattheten, det stilla och stiliserade, det tunna typsnittet på rubriken - det känns som en bruksbok från 70-talet om vänskap. Eller om smygrökning. Eller... jag vet inte, jag har svårt att sätta ord på sånt här - bara vet att "nej, funkar inte, för tråkigt". Synd, när innehållet är så bra! Men jag ska bokprata mycket om den, jag lovar!
Titel: Noel och den magiska önskelistan
Författare: Janina Kastevik
Utg år: 2016
Förlag: Hippo bokförlag
Köp den till exempel här eller här
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar