lördag 2 april 2016

Glastronen

Celaena är farlig. Landets farligaste lönnmördare till och med. Fast för något år sedan åkte hon fast (pga förräderi förstås, hur skulle det annars kunnat ske?) och har tillbringat tiden sedan dess med en hacka i en saltgruva. Nu kommer landets kronprins, och kaptenen för kungens garde, och tar henne med sig från saltgruvan till hovet i landets huvudstad Rämnafäste. Där ska hon i ett antal prövningar tävla mot 23 andra kämpar. (samtliga män)("de flesta av dem var så storväxta att de fick en att haja till, men när hon granskade deras ansikten - ofta ärrade, koppärriga eller bara helt enkelt gräsliga - såg hon ingen gnista i deras ögon, inte minsta spår av intelligens. De hade blivit utvalda för sina muskler, inte för sina hjärnor")(klichéer, nä? hurdå? var?)
För varje prövning faller en kämpe bort à la underhållnings-TV-tävling. Står Celaena som ensam vinnare får hon tjäna sex år som kungens kämpe och sedan bli frigiven.

Men de där tjugotre kämparna går åt lite väl fort - det är någon eller något som tar livet av dem helt utanför prövningstiderna. Inte bara tar livet av - river upp dem, sliter ur tarmarna, hjärtat och hjärnan på dem och får dem att dö med ansiktet i ett stelnat skrik.

Chaol, den där kaptenen för kungliga gardet, försöker jaga mördaren. Det gör han genom att gång på gång ställa sig och "undersöka kroppen" på den mördade kämpen. Dock undgår honom den lilla detaljen att det på väggen bakom offret, på golvet och på offrets kropp finns nedklottrade mystiska runor av uråldrig art. Och morden avfärdas helt förnuftigt som "krogslagsmål som urartat".

Celaena är smart, hon. Förutom det att hon är farlig och snygg. Och lönnmördare. Hon undersöker också ett av de där upprivna liken i någon minut, men hon ser minsann de där runorna. Hm, kan de innebära någon slags koppling till runorna som finns inristade i marken runt slottets klockpelare, föreställande vidriga monster i olika positioner? Eller vidare, någon slags koppling till de böcker med de här skrivtecknen i, som handlar om landets tidigare historia och de släkten som fanns innan nuvarande kungen utrotade dem? Möjligen. Kanske. Fan vet. Hon avslöjar inget om sina intelligenta sammankopplingar utan återgår till det som är viktigt i den här boken: att imponera på/snäsa av/posera för sagde kapten för kungliga gardet, Chaol, och för landets kronprins, Dorian. Det är ju trots allt det som är det viktiga? Det, och vilka kläder hon har på sig när hon pratar med den ene eller den andre?

Chaol ser på Celaena, och gillar vad han ser trots att hon är farlig. Han blir kär. Dorian ser på Celaena, och gillar vad han ser trots att hon är farlig. Han blir kär. Det är inte bra. Det är allvarliga grejer, sånt här. Mycket värre än det där med monster och runor och nyligen gjorda folkmord och förbjuden magi och krig med grannländer och annan skit.

Vi skulle kunna säga så här: jag är lätt missnöjd med den här boken. Det är ett triangeldrama, förklätt i medioker fantasykostym. Det är en författare som tycker att det räcker att berätta för mig ATT Celaena är farlig, men aldrig någonsin låta henne VISA det för mig. Hon tycker också att det räcker gott med att hon skriver "hela hans uppenbarelse verkade elak och det syntes också i hans obsidiansvarta ögon" för att jag ska begripa att det handlar om en ondskefull person (och jadå, det ÄR han. Ondskare än ondskast, liksom).

Det räcker inte. Vare sig med triangeldramat eller med att få saker beskrivna för mig. Jag vill ha en bra story, och jag vill komma underfund med hur personer är genom att läsa om hur de agerar eller tänker eller vad de säger. Gestaltning är fint. Och helt ärligt - om det verkar som att uråldrig ondska rör på sig i det kungliga slottets grunder och att folk kanske blir lite muttriga över att nuvarande kungen systematiskt utrotat både dem och all magi? Då vill jag läsa om det. Inte om när två tonåringar spelar biljard och försöker imponera på varandra eller andra. Hade jag velat läsa highschool-drama hade jag valt en highschooldramabok.

Och... översättningen. Jag vet inte riktigt om jag ens orkar ta upp översättningen. Men jo, jag måste nog eftersom detta kan vara en av de sämsta översättningar från engelska till svenska jag har råkat på. Någonsin. Meningarna är rakt översatta från den engelska ordföljden, och följden blir enormt styltig svenska. Ord och uttryck är direkt felöversatta. "Smallclothes" har fått bli "småkläder" (som i att kronprinsen får se C i hennes småkläder), kronprins Dorian har enligt sin mamma som barn alltid varit snäll mot sina "informatörer" (här dog jag lite) och en mening med verbet "bring" har översatts till att bli typ "hon bringade honom att komma med". Dessutom är en del orts- och egennamn översatta men inte andra. Huvudstaden heter Rämnafäste och gardeskaptenen Chaol Västfall, medan saltgruvan fick fortsätta heta Endovier och landet Andorlan eftersom de ju inte gick att översätta.

Besviken? På en mycket hypad och massivt marknadsförd bok? Jepp, så kan vi väl säga.

Titel: Glastronen
Författare: Sarah J. Maas
Originaltitel: Throne of Glass
Översättning: Lena Jonsson, Emma Jonsson Sandström
Utg år: 2016
Förlag: Modernista
Köp den till exempel här eller här
För vem? ca 13 år och uppåt

4 kommentarer:

  1. Var tvungen att kolla och det är samma par som översatt Enklav och Utpost av Ann Aguirre, där jag för första gången störde mig på just översättningen pga översatta egennamn ( ickekonsekvent dessutom ). Trist.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, det var ju det jag skulle kolla, men glömde! Jag klagade ju på översättningen när jag skrev ett inlägg om Enklav också, och mindes att det var två översättare även då och funderade på om det kan ha varit samma personer nu. Och så var det det! Ante mig... Ska hålla koll efter de namnen nu och undvika!!

      Radera
  2. Men översättningarna! Hur? Hur?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det undrade jag också. Enda förklaringen jag har är att fantasy på något sätt har fått lägre prioritet. Eller att någon annan aldrig har läst igenom texten sedan den blev översatt. Men bägge förklaringarna verkar otroliga: boken har marknadsfört hårt, så den känns högprioriterad. Och en text läses väl många gånger innan den går till tryck?? Så HUR?

      Radera