Det lånade mörkrets riddare

Jag dras oemotståndligt till den här typen av böcker: föräldralöst barn som visar sig 1. ha någon typ av fantastisk egenskap och/eller förmåga, och sedan 2. använda sig av denna till att rädda världen på ett behändigt vis, och där dessutom 3. barnets föräldrar visar sig ha varit betydelsefulla och kanske till och med fortfarande lever.

Det hela får gärna ta sin början på lämpligt barnhem där vidriga förhållanden och elaka vuxna utgör en naturlig del av miljön. Jepp, standard och förutsägbart och allt det där, men jag gillar det. Om det är bra skrivet och världsräddandet är spännande. 

Det lånade mörkrets riddare har allt det här. Lite kul är det dessutom att barnen på det där inledande barnhemmet helt har förläst sig på böcker av just den här typen med punkterna 1-2-3 ovan, och samtliga går runt och väntar på att just de ska visa sig vara Utvalda och Speciella. (Samtidigt är det många av dem som vet vilka deras föräldrar var, men att de har dött i olika tragiska omständigheter - det är egentligen helt bedrövande att läsa.) 

Denizen Hardwick är alltså föräldralös, och bor på ett dystert barnhem. Han blir helt skeptisk när det nu anländer ett meddelande från barnhemsföreståndaren att Denizens faster har kontaktat honom, och att Denizen ska få resa bort med henne några dagar. Han har väl ingen faster!? Hade han inte vetat om henne, i så fall? Och om han nu hade det - varför har han inte fått bo hos henne i stället för på det här eländiga barnhemmet? Om hon finns ska hon banne mig få svara på en del frågor, tänker han.

Det är inte hans faster som kommer - det är en kostymklädd man som kallar sig Grey, och redan på vägen hem från barnhemmet får Denizen se på när denne Grey bekämpar något slags ohyggligt monster som uppstår ur skuggorna i en vägtunnel. Ett monster! Vad är den där Grey för någon? Och fastern?

Denizen får träffa sin faster så småningom, men hon är definitivt inte av den omhändertagande typen. Hon bär rustning. Och en gigantisk, ful och tung hammare fäst vid midjan. Och hon svarar inte på några frågor överhuvudtaget.

Och den här boken? Tja, se punkterna ovan... Denizen visar sig ha 1. "någon typ av fantastisk och/eller egenskap eller förmåga" etc etc. 

Gillar jag? Ja! Trots svåra drag av berättargreppet jag avskyr, det när huvudpersonen inte får svar på sina frågor eftersom "du får veta i sinom tid", "det är en lång historia och vi har inte tid nu" eller liknande så gillar jag den här boken. Det är fart och spänning och mycket humor. Jag är lite osäker på om det här är första boken i en serie eller ej - men jag läser i alla fall gärna mer av den här författaren!

Titel: Det lånade mörkrets riddare

Författare: Dave Rudden

Originaltitel: Knights of the Borrowed Dark

Översättning: Carla Wiberg

Utg år: 2016

Förlag: Modernista

Köp den till exempel här eller här

För vem? ca 10-15 år