Hur mycket förtvivlan, hopplöshet och uppgivenhet kan det inte rymmas i de där orden?
De upprepas gång på gång i Ormens väg på hälleberget, lästa av Torgny Lindgrens egen, dröjande västerbottniska, och det är liksom att i total förtvivlan springa rätt in i en stenvägg. Smärta och tvärstopp. Finns inget att göra. Det är bara att samla ihop sig och ta sig vidare.
För sådana liv levs det här, i torpet Kullmyrliden där morfar var usel på det där med ekonomi och till sist fick se äganderätten till hemmanet tagen ifrån sig. I stället skulle det nu betalas arrende varje år. Arrende taget av vilka pengar? Nej, det finns inga. Och när morfar dör är det Tea kvar, Tea som är ensam om ansvaret och försörjningen av sina barn.
Den som nu äger Kullmyrliden är ortens handelsman. Och denne, Ol Karlsa, ger även kredit i handelsboden så att Tea och hennes familj kan få köpa det de behöver för att överleva. Men betalning av arrende och kredit? Det får hon göra genom att handelsmannen utnyttjar henne sexuellt. För vad ska hon göra? Eller, det andra omkvädet: "Herre - till vem skole vi gå?" Och när handelsmannen dör så fortsätter hans son, Karl Orsa, att ta betalt på precis samma sätt. "Det är som det är".
Det måste vara så här den här boken ska läsas: uppläst av Torgny Lindgren själv. Långsamt, dröjande, eftertänksamt... och med en ocean av förtvivlan och vanmakt bakom de korta, konstaterande meningarna och orden. Jag, som inte tycker om när författare förklarar eller beskriver för mycket för mig, får nu så jag tiger. Här kan jag själv fundera så mycket jag orkar ta in hur det kunde vara att leva där, i Västerbottens inland på slutet av 1800-talet och inte veta hur jag skulle ge mat till mina barn.
Länge, länge orkar hon ändå ha en ljus inställning till livet, Tea. Musiken hon spelar, barnen, dottern Eva och hennes fiolspelande... men sedan finns det en gräns. Fingrarna som inte lyder, åldern som kommer så tidigt, och så det där arrendet som ska betalas. Och krediten. Utan något slut. Av henne. Eller av hennes dotter.
Det är som det är.
Titel: Ormens väg på hälleberget
Författare: Torgny Lindgren
Ljudbok - uppläsning: Torgny Lindgren
Utg år: 1982
Förlag: Norstedts
Köp den till exempel här eller här
Den boken läste jag på högstadiet och den höll mig i ett järngrepp även efter att boken var utläst. Jag måste se om jag har den kvar, annars måste jag nog skaffa den och läsa den igen.
SvaraRaderaDet är en bok man minns länge, tror jag. Och som alldeles säkert håller för en omläsning.
Radera