Emperor of Thorns

Tredje och avslutande boken i The Broken Empire, och huvudpersonen Jorg Ancrath har inte på något sätt blivit vare sig trevligare eller någon mjukis. Fast ju längre man läser om honom desto mer förstår man varför han är som han är, och att han har sina skäl. Och att det fortfarande längst inne finns en liten rädd tioårig pojke som det är väldigt synd om. Men... det han har gjort och det han gör, påtvingat eller ej, det är inte några snälla saker. Detta är den mörkaste sortens fantasy.

Det som är bäst med de här böckerna är det att berättaren, Jorg själv, alltid är flera steg framför alla andra, inklusive läsaren. Han har redan kommit på en lösning, eller har redan listat ut hur saker hänger ihop, och har en plan, men jag som läser får inte veta. Jag får bara små, små ledtrådar, eller detaljer, och får försöka gissa varför han gör saker. Och när jag sedan får veta varför, och hur allt hänger ihop, så blir det så bra. Det är inte bara slutet på boken, utan hela vägen igenom - läsningen är en lång rad aha! aha! ahaaa! liksom, och jag får känna mig smart när jag pusslar ihop och listar ut. (för det är banne mig inte mycket jag får gratis här - det här är en tänka-själv-bok)

Själva handlingen i den här tredje boken är det inte lätt att säga alltför mycket om utan att spoila bok 1 och 2 sönder och samman, så bara detta som titeln redan antyder: de hundra rikena har krigat i så många år nu att civilisationen aldrig tar någon fart efter den där katastrofen (de tusen solarnas dag) som för kanske tusen år sedan gjorde slut på den förra civilisationen. Den som alltså var vår egen. Världen behöver fred. För att få det behöver den enas kring en kejsare, och den kejsaren tänker Jorg att han ska bli. Kosta vad det kosta vill (i liv).

Även denna bok försiggår i två olika tidsplan: det nu där Jorg är på väg till Vyene (det som för länge sedan var Wien och som numera är centrum för de hundra rikena) för att försöka norpa åt sig kejsartronen, och så ett fem år sedan som förvirrande nog är förra bokens nu men någonstans mellan händelserna i den. Förvirrande eftersom det man nu får veta att Jorg var med om har stor betydelse, och han ju visste allt detta i slutskedet på förra boken...han, och författaren, men inte jag som läsare... och ja, jag blir förvirrad. Men gillar att bli förvirrad om jag sedan får reda på svaren och alla varför. Och det får jag.

Det jag också gillar är att sitta och grunna på vilka motsvarigheter i vår egen värld de olika platserna har i Broken-Empire-världen. Kustlinjer har ritats om, nya berg har bildats och namn har förvanskats, men vissa saker går att känna igen i denna tusen-år-efter-katastrofen-värld. Vyene som Wien till exempel, eller när man anar vad byggnaderna de är i nu en gång faktiskt var (parkeringshus...?) Eller vad kejsartronen nog är för en slags stol...

Men, som (rätt flummigt) sagt - bäst är det här med att jag som läsare får tänka själv, lista ut själv och känna mig smart. 

Titel: Emperor of Thorns
Serie: The Broken Empire #3
Författare: Mark Lawrence
Utg år: 2013
Förlag: Harper Voyager
Köp den till exempel här eller här