Mosca Mye skiljer sig rejält från Lögnernas träd. Hennes värld är en helt påhittad värld som mycket löst ska baseras på 1700-talets England, och är mer av en riktig äventyrsberättelse. Det som känns igen från Hardinges senare bok är det fantastiska språket! Som hon kan leka med ord och meningar... underbart!
Dock tappar jag ganska snart bort mig i detaljerna. En grej med Lögnernas träd var att den innehöll så många olika element men trots det ändå hölls ihop och blev ett fantastiskt helt. I denna debutbok känns det som att författaren inte riktigt har fått den förmågan - här finns så mycket olika händelser, personer, bakgrundshistoria, politik, namn, platser som ska in att det blir ett myller av alltihop. Men här faller det isär och blir svåröverblickbart. Språket finns där, som sagt, och de intressanta karaktärerna, och humorn... men det håller inte ihop och jag tappar intresset.
Lite kort kan jag nämna vad den handlar om: Mosca Mye är föräldralös, men fick av sin pappa innan han dog lära sig att läsa, vilket är ytterst ovanligt att ett barn ska kunna. Mosca Mye lever i ett land i kaos - efter många år av inbördeskrig och politiskt intrigerande och några år av rena skräckväldet av några som kallades fågelfångarna är det nu några av hantverkarnas gillen som har den verkliga makten. Båtkarlarna, låssmederna och så pappershandlarna som också är de enda som har skolor för utvalda barn och de enda som får lov att trycka böcker och sprida det tryckta ordet.
Nu rymmer Mosca från staden där hon vuxit upp, tillsammans med en slags professionell bedragare som heter Eponymus Clent, och förstås med sin argsinta gås Saracen. När hon kommit till staden Mandelion blir hon och Clent omedelbart indragna i maktkampen mellan de där olika gillena, med hertigen och hertiginnan, med de olika rojalistiska fraktionerna och andra mystiska personer med egna agendor. Det är spioneri, hemligheter och hänsynslösa skurkar och, som sagt, hundratals namn att hålla reda på känns det som. Och då har jag ändå inte kommit till alla "Älsklingar" som gudarna kallas. Det finns gudar för att få deg att jäsa, att hålla flugor borta från sylt, att hålla kläderna oskrynkliga, att... ja, för allt.
Så bra att jag började med Lögnernas träd, där Frances Hardinge har mognat till ett fantastiskt författarskap. Hon har skrivit fler böcker mellan den här om Mosca Mye och den om lögnträdet, men de är inte översatta till svenska. Möjligen provar jag att läsa någon av dem också, ifall de kanske är lika bra som Lögnernas träd. Tänk om!
Måste bara avsluta med ett citat från Mosca Mye och de bannlysta böckerna som illustrerar Hardinges underfundiga språk. Påminner lite om Selma Lagerlöf??
"Stigen var besvärlig och grinig. Den oroade sig för att den skulle gå miste om utsikten från kullarna mittemot och envisades med att klättra upp på dem för att se efter. Sedan tyckte den att vinden var ovanligt kall och duckade ned bland träden igen. Plötsligt trodde den att den hade glömt någonting och vände tillbaka i sina egna spår, men kom på att det hade den inte gjort och vände en gång till. Till slut trasslade den sig loss ur tallskogen, damp ned bredvid floden, beklagade sig över sina värkande stenar och vägrade att gå längre. En förnuftig, vältrampad väg tog över."
(s. 35-36)
Titel: Mosca Mye och de bannlysta böckerna
Författare: Frances Hardinge
Originaltitel: Fly By Night
Översättning: Ylva Spångberg
Utg år: 2007
Förlag: Bonnier Carlsen
Köpa? Går inte längre att köpa på svenska, men kolla på ditt bibliotek ifall de har den. Eller köp på engelska till exempel här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar