Djur med päls - och utan

Freddy bor med sin mamma och halvbror i Herlev, tillsammans med mammas nuvarande kille och dennes två döttrar, men boken börjar med det som alltid brukar hända med mamma och hennes killar: det blir "dramatiskt". Det bråkas och skriks och mamma slänger ut killens ägodelar genom fönstret. Och sedan brukar det bli att Freddy och mamma (och ibland halvbror, om han inte väljer att bo med sin pappa i Sverige) flyttar till en ny plats. Freddy är så van att flytta att han inte ens orkar skaffa vänner på platserna där han bor - det är inte lönt. Det han önskar sig allra mest är en egen hund, som ju alltid kunde vara hans vän, även om de flyttar. Men det får han inte ha, för mamma är allergisk mot pälsdjur.

Men här i Herlev har de stannat ovanligt länge, och Freddy har ändå fått en vän: Eskild. De har en djurklubb ihop, där målet är att skaffa pengar för att köpa varsitt djur - Eskild vill ha en orm och Freddy en nakenhund, för det har han listat ut att han kan ha. Och Eskild har gett Freddy en hamster, fast den får han hålla hemlig så att inte mamma ser den och sätter igång med att bli allergisk.

Jag älskar den här boken. Den kan vara något av det bästa jag har läst på mycket länge, och det som är så bra med den är dels Freddys historia, dels hur Freddys historia berättas. Han berättar själv, och bara genom det som faktiskt händer. Inga beskrivningar eller förklaringar, utan jag som läser får själv läsa mellan raderna, förstå allt det som inte sägs. Och det är mycket. Det är mamman, och pojkvännen Torsten, och det som försiggår på storebrors rum, och det är pappans liv i husvagnen, och det är Freddys hopplöshet och ensamhet, och det är ekonomin, och det är det här med hur det egentligen är med mammans allergi (finns den eller finns den inte?), och det är saker som är hårresande men som jag (som vuxen) läsare själv får förstå är hårresande för det står inte utskrivet.

Och sedan har vi det här med bildpartiet: Hela boken är illustrerad (av författaren själv), men med berättelsen i text. Sedan, kanske 100 sidor in, händer något fruktansvärt: Freddy får veta att hans hemliga hamster är död. Och han blir så knäckt av detta att han slutar prata (och rymmer från sin familj) - och då övergår berättelsen till enbart illustrationer. Illustrationerna visar hur dåligt han mår, hur han planlöst liftar genom landet, och träffar en man som kör någon typ av veteranbilar, och tar med Freddy hem till sig, och till slut får honom att må lite bättre och börja prata. Och då kommer texten tillbaka i boken också.

Något av det bästa jag läst på länge, alltså, men samtidigt vet jag inte vad jag ska göra med den. Sååå svårt att bokprata om den för barnen, plus att den egentligen är svårtillgänglig samtidigt som den är snabb att läsa och med många bilder. Och funkar den att högläsa? Jag har ingen aning. Just nu lutar jag åt att det är en alldeles fantastisk bok om ett barn, fast en bok för vuxna. Och hur många vuxna (förutom såna som jag själv) hittar själva till barnböckerna för den egna läsningen? Jag skulle så gärna vilja prata med någon annan vuxen som har läst den här, och jag skulle förstås väldigt gärna vilja prata med ett barn som har läst den här och höra vad de tycker. Någon som har läst? Vad tycker ni? Vem är boken för??

Titel: Djur med päls - och utan
Författare: Hanne Kvist
Illustrationer: Hanne Kvist
Originaltitel: Dyr med pels - og uden
Översättning: Johanne Lykke Holm
Utg år: 2019
Förlag: Natur & Kultur
Köp den till exempel här, här eller via Omnible
För vem? ca 9-12 år