Bokbloggsjerka 7-10 juni

Den här veckan frågar Annika i sin jerka:

Hur ”genrebunden” är du? Det vill säga vad förväntar du dig av en bok som är kategoriserad i en viss genre?

Jag är inte helt konsekvent, och därför är väl svaret "nej, jag är inte särskilt genrebunden". Det är klart att jag vill ha kärlek i romantikböcker, spänning i thrillers, en erfaren och desillusionerad kommissarie i polisromaner och en lust att själv gissa vem som "gjorde det" i en klassisk pusseldeckare. Men är det något som kan få mig att tröttna på genrer eller böcker så är det när de blir alltför förutsägbara. Så jag vill ha de förväntade inslagen - men jag vill ha så mycket utöver det. Och så vill jag gärna bli överraskad. Jag vill att någon vänder uppochned på begreppen.

Åsa Larssons deckare, t ex. Hon vänder väl inte uppochned på begreppen, men hon gör så mycket mer av personerna, miljöerna, livsberättelserna så att själva deckeriet inte alls blir det viktiga.

Eller en av mina favorit-genrer: fantasy. Där förväntar jag mig ett antal saker:

• det ska utspela sig i en annan värld (det kallas ibland "high fantasy" och utmärks av att det absolut inte är någon från vår egen värld som på något sätt transporteras iväg till någon annanstans). En värld med en egen och komplicerad historia sedan tusentals år tillbaka.
• det ska finnas kartor över den här världen i början eller slutet på boken
• det ska finnas magi på något sätt
• det ska finnas varelser som inte finns på riktigt. Drakar, goblins, trädmänniskor
• det ska vara lite medeltidsstuk över det hela. Värdshus, lägereldar, svärd/yxor som vapen, hästar som fortskaffningsmedel

Men skriver man en bok som följer punkterna ovan helt regelmässigt så blir det ofta en tråkig fantasy. Det som gör en fantasybok bra i mina ögon är när författaren gör något nytt och annorlunda av de givna förutsättningarna. Ett annorlunda och spännande magi-system, till exempel. Eller berättelsen sedd från the-bad-guy's ögon. Eller alla vanliga inslag men så skrivet med en stor portion humor.

Men konsekvent är jag inte. Och hur kul det än är med överraskningar, så märker jag ändå att jag tydligen är genre-bunden i de fall när jag blir besviken på en bok för att den inte alls var det som den utgav sig för att vara. När en fantasy egentligen är någon slags dammig militärhistorisk avhandling. När jag inte ens får lite lyckopirr av en romantisk bok. När en thriller blir mer politik och tekniska termer.

Efter ett långt svamlande inlägg blir alltså mitt svar egentligen ett enda stort VET INTE.