onsdag 14 augusti 2013

Men jag BEHÖVER ett block till...

Semestern är slut och vardagen är tillbaka sedan 3 dagar. Det är rätt skönt att börja jobba igen. Givetvis inte det där att gå upp tidigt och ändå inte vara klok nog att gå och lägga sig i tid (jamen jag ska bara…). Och inte det där med att komma hem på eftermiddagen och egentligen bara vilja dråsa ner i soffan med en god bok men ändå vara tvungen att laga någon slags mat, hålla koll på att läxor görs, barn befinner sig på rätt plats vid rätt tid för olika aktiviteter och allt det där andra.

Nej, men det där att sitta vid sitt skrivbord igen. Ha bokvagnen bredvid sig med böcker till kommande bokprat. Ha andra högar med böcker på skrivbordet som ska läsas, eller som har lästs och som det ska skrivas något om för bokprat i framtiden. Ha min egen dator ständigt tillgänglig (utan någon tolvåring som tycker att den främst ska vara hennes kommunikationsfönster ut mot världen. Skype! Facebook! Movie Star Planet! Youtube! Sånt man inte kan leva utan, mamma!). Och ha mina skrivbordslådor bredvid mig fullproppade med allt det där jag alltid behöver för att kunna jobba. Kontorsmaterial! Det liksom bara finns där! Det där som blir så jobbigt när det ska hittas hemma (Jamen var har vi nu gemen? En stiftpenna som funkar? Bläckpatronerna slut nu igen??? Vem är det som TAR alla gummibanden?) – det ligger där det ska. Om inte det inte ligger där så är det bara att knata in till vaktmästaren för att hämta mer.

Jag har alltid gillat det där med kontorsmaterial. (Det låter så himla tråkigt på svenska, gillar ordet stationary mycket bättre…) När jag öppnar ett sånt där materialskåp som finns på alla arbetsplatser så drabbas jag alltid av jag-vill-ha-jag-behöver-allt-känsla. Om jag kanske egentligen bara behöver ett nytt post it-block (jag är en storförbrukare av post it lappar) så kommer jag ofta tillbaka till skrivbordet med post it-block, nytt anteckningsblock, lite häftklamrar, ny överstrykningspenna och så en rulle tejp. För det kan vara bra att ha. Jag kan också gärna gå och botanisera i bokhandelns kontorsvaruavdelning utan att egentligen behöva något. Hur länge som helst. Suddgummin, pennor i olika tjocklekar, olika anteckningsblock i högar. Kalendrar! Skriva! Ordning och reda! Nu kan jag till och med sitta hemma vid datorn och kolla runt på kontorsgrejer. Det finns sajter på nätet (kolla till exempel in staples.se) där livsnödvändigheter som en röd gelpenna, mappar, gem och gemkoppar kan klickas hem på ett kick.

Det är väl inte bara jag som är sån här? Finns det ett namn? Stationarymaniac??

8 kommentarer:

  1. Kan också vara med i den klubben! Har fler anteckningsblock än jag kommer hinna skriva ut på flera år, och vi ska inte tala om pennor. Och varje gång jag är på Lagerhaus/Granit får jag stålsätta mig för att inte köpa såna små askar fulla med små, små pappersklämmor. Vissa svarta, vissa i olika färger. Jag behöver dem verkligen inte till nånting. Men de är så FINA. Och BRA ATT HA. Och FINA.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Egentligen borde man skriva ut fler papper än man behöver bara för att kunna använda de där fina pappersklämmorna. Eller gemen i knalliga färger.
      Eller, nej, inte skriva ut från datorn förresten! Skriva för HAND, så att man får använda alla de där blocken. Och pennorna.
      Och man måste ha FINA saker omkring sig på skrivbordet så att man blir glad.

      Radera
  2. Haha jag älskar också skrivbordsmaterial, speciellt snygga block! Att jag sedan aldrig använder dem är en annan femma.. ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man måste ha block. Många block. Ifall den där känslan kommer över en att man måste skriva lite. (fast då sätter man sig vid datorn i stället...)

      Radera
  3. Det är absolut ett syndrom - förbrukningsmaterial kallas förrådet hos oss och inte vill man bli kallad förbrukningsmaterialsfantast. Det är likasom alldeles för långt ord.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Långt...och så tänker jag mer på sånt där som toapapper när jag hör förbrukningsmaterial. Det är inte så kul att vara en toapappersfantast.

      Radera
  4. Jag känner helt klart till fenomenet - tyvärr jobbar jag ju nu som sjuksköterska, och där har vi inte mycket användning för fina block och snygga pennor. Nej, *hållbart* ska det vara - tåla både handsprit och ytsprit och gärna en massa kaffe också.

    Men hemma, där har jag en liten hörna med alla mina fina pennor och papper som jag hoppas få användning för nu när jag ska läsa en _liten_ kurs på högskolan igen... ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är nästan så att man kan läsa en högskolekurs för att få anledning att köpa på sig fina anteckningsblock och pennor :)

      Radera