Mort - a Discworld novel

Att läsa en Discworld-bok är lite som att äta en stor skål med popcorn, faktiskt. Det är förträffligt trevligt under tiden, men sedan känns det lite fullt i magen - man äter inte gärna ännu en skål popcorn direkt efteråt. Däremot, efter någon vecka eller så, så är man jättesugen på popcorn igen.

Jag har alltså ätit mig igenom skålen med Mort, och haft förträffligt trevligt på vägen. Mort är en helt vanlig yngling som fortfarande bor hemma, som gärna vill hjälpa till med det mesta men som ofta klantar till det (han lyckas till exempel inte ens vara fågelskrämma). Hans pappa suckar och undrar när det ska bli folk av killen, varpå en god vän till pappan tycker att Mort borde få bli lärling i något yrke. Då får ju någon annan ta hand om att göra folk av honom? Mycket praktiskt.

Det är en dag på året när alla som vill bli lärlingar parkerar sig på torget i staden. Bagare, snickare och alla sådana där kommer dit, kollar in utbudet och drar med sig någon lämplig ung man som sin lärling. Hela dagen går - men ingen drar iväg med Mort, minsann. De ger honom bara en blick och går vidare till någon annan. Han står kvar. Ända tills kyrkklockorna börjar slå för midnatt...då kommer Döden ridande på sin häst (som heter Binky, för övrigt). Han vill minsann ha Mort som sin lärling.

Och...ja. Mort får lära sig hur det där med att hämta själar går till. Han får också mocka rent i Binkys stall (vilket verkligen behövdes), rensa ogräs i Dödens trädgård och annat väldigt praktiskt. När han sedan äntligen får utföra egna uppdrag och får tre egna själar att hämta - då går det åt fanders. En själ vill helt enkelt inte hämtas. En annan är väldigt van vid att hämtas, och lämnas igen (själavandring). Och den tredje? Åh, det är en prinsessa som Mort är kär i, och han tar inte hennes själ utan i stället den som skulle vara hennes mördare. Varpå hela historien hotar att rämna och prinsessan hamnar i en alternativ verklighet och alltihop blir ett enda kaos.

Och mitt i allt det här så har Döden börjat fundera på livet (jo...). Vad han egentligen vill med sitt...liv (eller vad det nu är han har). Han tar sig lite ledigt och går ut i världen och provar på det här med att bli full, att vara lycklig, att åka och fiska och annat. Under tiden misslyckas Mort vidare med jobbet.

Jag bara älskar att läsa om denne herr Döden, som alltid talar med VERSALER och inte riktigt förstår sig på de där märkliga känslorna människorna har. Så fort han är med så blir det en slags torr, konstaterande humor som bara är möjlig eftersom han är just HAN, och att allt vardagligt blir så omöjligt.

Men det är ju inte bara han. Hela boken är förstås ett enda myller av omöjliga och roliga karaktärer, och det är så vansinnigt roligt att läsa.
Fast...nu får jag nog göra ett litet uppehåll innan jag fortsätter med Reaper man som är nästa Discworld-bok om Döden.

Titel: Mort
Serie: Discworld (bok nummer...nej, men kolla den här bilden i stället)
Författare: Terry Pratchett
Utg år: 1987
Köp den till exempel här eller här