Och han har gjort det igen. Ännu en gång levererar Brandon Sanderson en bok som får mig totalt uppslukad och överraskad.
(spoilervarning - jag avslöjar delar av The Reckoners 1)
Detta är fortsättningen på Steelheart där Davids enda mål i livet var att förgöra en überond superhjälte. Denne Steelheart som med hjälp av terror och elakhet regerade ett Chicago helt förvandlad till stål och med evigt mörker - hur skulle en vanlig kille kunna ens räcka ut tungan åt honom utan att bli förvandlad till en blöt fläck? Jodå, det gick ju. Med en viss hjälp av sina vänner i the Reckoners, förstås.
Jahapp. Och om man nu har som enda livsmål och mening att ha hämnas på en ond härskare, och sedan lyckas med det? Vad ska man göra sen med livet? Vi kan väl säga att David har lite lätt livsångest när boken börjar. Vad ska han göra? Vad ska han bli när han blir stor?
Jo, men världen är ju fullsmockad av andra Epics, alltså superhjältar som blivit onda sedan den där Calamitygrejen lyste upp himlen för tolv år sedan eller vad det är. Davids liv måste väl alltså gå ut på att ha ihjäl dem, en efter en? Eller, som han presenterar sig efter bokens smäll-action-fyllda inledningskapitel: "My name is David Charleston. I kill people with super powers."
Nu verkar det som att särskilt en Epic måste has ihjäl, nämligen Regalia som regerar över det som förr i tiden var Manhattan men som nu kallas Babylon Restored. Miljöbyte, alltså, och David reser med delar av the Reckoners till detta f.d. Manhattan. Det ser inte riktigt ut som förr - numera är det dränkt i vatten och bara toppen på skyskraporna sticker upp. Människorna bor på hustaken, och har gjort broar mellan husen. Inne i husen växer det märkligt nog fullt med träd och buskar som har självlysande frukter, och om natten blir hela staden upplyst av självlysande graffiti. Alltså, det är en makalös miljö detta! Dessutom har alla människorna en märkligt avslappnad attityd som David stör sig enormt på. Hur kan de vara så avslappnade och ägna nätterna åt att partaja loss när det finns Epics som kan få för sig att döda dem när som helst? Varför är de inte rädda och arga? Varför gör de ingenting?
Detta skulle kunna vara en Steelheart II med ett Reckonersgäng som återigen jagade onda superhjältar fast i en annan miljö. Det börjar så. Men, nej, Brandon Sanderson nöjer sig förstås aldrig med enbart en actionfylld och spännande bok som uppföljare. Saker och ting är inte som de verkar i Babylon Restored. Ingenting är det. Inte Calamity heller. (och oj! vad jag längtar efter tredje boken i serien nu!!)
Och vi får träffa Firefight igen! Och David fortsätter med sina extremt usla metaforer och liknelser! (bland annat liknar han kärleksfullt Firefight att vara "en potatis i ett minfält". (och jodå, han har en utmärkt förklaring till varför) Och vad säger ni om "I'll be as quiet as a buttered snail through a Frenchman's kitchen"?)
Titel: Firefight
Serie: The Reckoners #2
Författare: Brandon Sanderson
Utg år: 2015
Förlag: Delacorte Press
Köp den till exempel här eller här
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar