onsdag 9 december 2015

Liv efter liv

Det föds ett litet barn på den engelska landsbygden. Men hon har navelsträngen kring halsen, och doktorn hinner inte dit i tid eftersom snön ligger alltför tjock på vägarna. Så det lilla barnet dör.

Barnet är Ursula, och det är en februaridag 1910. Och hon får en chans till, och föds igen. I det här livet hinner doktorn fram, och hon räddas till livet. Bara för att några dagar senare kvävas när husets katt lägger sig att sova i vaggan ovanpå lilla Ursulas ansikte.

Hon får ännu en chans. Och en till, efter att hon har drunknat. Och en till, efter att hon har trillat av ett tak. Och.... ja, så där håller den här boken på. Gång på gång på gång får Ursula göra det en gång till. Liv efter liv.

Det är inte så trist att vi får läsa om hela hennes liv gång på gång på gång från början. Nä, ofta kommer det en kort återblick av den där februaridagen, och den där snön, och den där läkaren som hinner eller inte hinner i tid. Sedan hoppar boken fram till ungefär den tidpunkt i Ursulas liv där något hände som gjorde att det så småningom slutar med hennes död, och nu gör hon annorlunda, väljer en annan väg, får en andra chans.

Alltså, det här är så vansinnigt bra. Jag älskar hela tankeexperimentet med att om ens liv tar slut så får man en ny chans att göra om. Det är fullständigt förvirrande efter ett tag med alla liv och händelser som är samma men ändå inte samma, men jag släppte taget och åkte med ändå utan att försöka reda ut vilket som är det "riktiga" livet, för det finns det inget som är. Och också förvirrande är det faktum att Ursula efter ett antal liv liksom börjar få minnen av sina tidigare liv, och känner en oförklarlig skräck i situationerna där hon i förra livet valde fel och valde vägar som gick mot döden. Till sist får hon gå till psykolog med all sin skräck och sina déja vus...

Vissa partier går nästan inte att passera, så fulla av död och omöjlighet är de. Spanska sjukan, blitzen i London.... hon dör och dör och dör och dör. I ett liv bor hon i Tyskland när andra världskriget bryter ut. I ett annat är hon gift med en make som är vidrig.

Det är inte nog med att det här är så bra, experimenterandet med många liv. Allt annat i boken är också bra, sådant som miljöerna, de andra karaktärerna (Ursulas familj och andra som är samma från liv till liv) och det historiska skeendet runtomkring med första och andra världskrigen. Jag är golvad, överväldigad och helt imponerad. Och det här kan vara en av årets bästa böcker för mig.

(Och gissa hur glad jag blev när jag läste om att Massolit ger ut en fortsättning på den här boken till våren, En gud i spillror som ska handla om Ursulas bror Teddy. Längtar!!)


Titel: Liv efter liv
Författare: Kate Atkinson
Originaltitel: Life After Life
Översättning: Anna Strandberg
Utg år: 2015
Förlag: Massolit
Köp den till exempel här eller här

2 kommentarer:

  1. Alltså nu blev jag övertygad om att jag måste läsa den tegelstenen...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är den minsann värd! :)

      Radera