Släppa taget

Elsa och Stella är tvillingar. De ser likadana ut, men är inte likadana. Inte ens lite - Stella är utåtriktad och den som märks i en grupp, medan Elsa är den tysta som liksom alltid är bihanget till Stella. De har inte samma klädsmak - Stella får alltid kläderna att passa sig själv, liksom, och sätter hon upp håret så blir det automatiskt rätt, med de urtrillade lockarna på rätt ställen. Elsa tar kläder som inte står ut och känner sig utklädd om hon testar något annat. Stella älskar teater och att vända ut och in på sig själv - Elsa målar med olja och låter känslorna synas på duken i stället för att prata om dem i grupp.

Nu börjar Elsa mer och mer känna att hon vill bryta sig loss, bli en mer spännande person, bli Elsa  i stället för andra halvan i Stella-och-Elsa. Inte bli hon-i-tråkiga-kläder-längst-till-vänster-på-bilden. Hon ska förändra sig. Bli lite mer Stella, liksom. Fast... är det det hon ska bli? Om hon blev mer Elsa - hur skulle hon vara då?

Hon kan inte prata med Stella om det här. Vissa saker måste hända inom en själv först. Inte heller kan hon prata med Stella om att hon tror hon börjar bli kär i Elliot - det är alltför nytt och ömtåligt och kanske än så länge, och pratar hon om det så blir det så verkligt så det kanske går sönder.

Jag läser alltid Katarina von Bredows böcker, och tycker mycket om det hon skriver. Särskilt mycket har jag gillat hennes tre böcker om mellanstadieliv (Du & jag m fl), men hennes ungdomsböcker är en sådan där säker källa att tillgå när jag vill rekommendera böcker till tonåringar och unga vuxna om tonåringar och unga vuxna. Elsas desperata behov av att hitta sig själv tror jag många i femton-sextonårsåldern kan känna igen sig i - en bra och välbehövlig bok.

Titel: Släppa taget
Författare: Katarina von Bredow
Utg år: 2015
Förlag: Rabén & Sjögren
Köp den till exempel här eller här