Så har jag åter fått lyssna på Mark Levengoods kåserier, upplästa av Mark själv, och tyckte lika mycket om det den här gången. Det är så väldigt vilsamt att lyssna på hans röst - och roligt! Han säger en hel del kloka saker men det är när han hittar de roliga sakerna i tillvaron jag gillar honom som allra mest.
Nackdelen med att lyssna på sådana här texter är att det är svårt att skriva om dem i efterhand - det finns ju ingen handling att komma ihåg. Jag minns att jag har fnissat, några gånger skrattat högt, men kommer inte exakt ihåg vad texterna handlade om som jag skrattade åt. Fast vissa saker minns jag: som den där blombuketten Mark får ta emot efter något slags uppträdande, och som är gjord av någon pretentiös "blomsterkreatör". Blombuketten som ska symbolisera Mark själv ser mest ut som ett taggigt spret, och när Mark berättar om detta (och om hur han senare hivar ut eländet genom bilfönstret) med sin stillsamma röst blir det så vansinnigt bra. Eller funderingar han kan ha när han sitter fast i en hiss fast han borde befunnit sig ute på Arlanda. Eller när han intervjuar en kinesisk Elvis-imitatör (som sjunger Jailhouse Lock). Och när han på någon galatillställning i Köpenhamn blir framvinkad för att få prata med den danska drottningen... ah, det är så bra.
Jag tänker att de här böckerna av Mark är perfekta för personer som vill lyssna på ljudböcker men som inte riktigt vill ge sig på långa romaner pga koncentrationssvårigheter och annat motstånd. Det är korta texter, det är lättlyssnat - och det är väldigt bra.
Titel: Hjärtat får inga rynkor
Författare: Mark Levengood
Ljudbok - uppläsare: Mark Levengood
Utg år: 2008
Förlag: Piratförlaget
Köp den till exempel här eller här
Det där låter trevligt.
SvaraRaderaDet är det!
Radera