En enda risk

- Mamma, du vet att du har suttit vid det här köksbordet och läst typ hela helgen nu va?
- Mmmmmm.
- Och att vi skulle ha kört in till stan för länge sen?
- Jo... ska bara läsa slut det här kapitlet.

Ovanstående är en autentisk diskussion, avlyssnad i vårt kök för drygt ett dygn sedan. Tom och Ambra hade precis träffats på en glamorös fest och haft xx i en undanskymd vrå - då saker och ting inträffade som gjorde att jag bara inte kunde sluta läsa. Men, alltså, det var liksom så det hade varit hela helgen med den här boken. Jag läste, och läste, och läste lite till. Dröp i säng 01.30 och fortsatte nästa dag. Det var riktigt länge sen jag verkligen slukläste en bok på det sättet, och egentligen behöver jag inte säga så mycket mer om den än så eftersom det från min sida betyder toppbetyg.

Jag tyckte mycket om Simona Ahrnstedts tre historiska romance-böcker, men dessa tre i nutid (En enda natt, En enda hemlighet och En enda risk) gillar jag ju ännu mer än de historiska, trots att det inte finns en enda hertig eller debutbal i dem och det är tvåhundra års skillnad från mina älskade regencyromanceböcker.

Det handlar om Ambra Vinter som någon dag före julafton möter Tom Lexington i Kiruna, och som vid detta första möte stör sig duktigt på hans fåniga t-shirt med något sexistiskt tryck på, och som tycker hans svarta intensiva ögon är lätt oroväckande, särskilt efter att hon kommenterat hans tröja. Ambra är journalist på Aftonbladet och hatar att vara i Kiruna. Tom är f.d elitsoldat och har fram till för någon månad sedan jobbat med privat säkerhet men har nu flytt till Kiruna för att brottas med återkommande panikångestattacker efter det som hände i Tchad i slutet av En enda hemlighet (man måste inte läsa böckerna i ordning, men det blir ju lite intressantare när man bara läst om Tom som en känslolös och strikt robot i kostym i de tidigare, och vet vad som hänt honom). Jo, och så är han där eftersom hans ex, blonda och rufsigt vackra Ellinor bor där numera med sin nye kille.

(Och Freja. Jag måste bara nämna Freja innan jag går vidare. Freja bor tillfälligt med Ellinor, men springer på Tom utanför mataffären och flyttar därefter in till honom i stället, efter det att hon slickat på hans skosnören.)

(Freja är en mycket stor hund. Borde kanske nämna det.)

Ja - vi har alltså en journalist av den grävande och avslöjande typen, på jakt efter det scoop som ger henne en eftertraktat jobb på Aftonbladets grävavdelning. Vi har också en soldat vars hela jobb går ut på hemlighet så pass att en googlesökning ger noll träffar på honom. Hon vägrar ha på sig ordentliga vinterkläder eftersom hon vill låta Kiruna veta hut. Han har muskulösa armar, Den Där Smaklösa Tröjan och inställningen "om han bara får tala sitt ex tillrätta så kommer hon tillbaka till honom"... och så blev det julafton. Med snapsar. Mååånga snapsar.

Lägg så till en del skoteråkande (i både vettiga och icke-vettiga kläder), nättroll och ett antal laestadianer i naturfärgade kläder, flätor, hucklen och en trist inställning till vad som gör livet värt att leva (ingenting, eftersom allt är synd).

Och Freja.

Och sex.

Nämen, vet ni, romance blir nog inte mycket bättre än så här.

Titel: En enda risk
Författare: Simona Ahrnstedt
Utg år: 2016
Förlag: Forum
Köp den till exempel här eller här