Detta utspelar sig i samma värld som Arra, Anache och Maresi (som jag alla tre tyckt väldigt mycket om), och är en slags prequel till Maresi. Vi får ursystrarnas berättelse, de som en gång grundade Röda klostret på ön Menos.
Först Kabira, alltså, som blir kär i visirens son Iskan. Han är vacker, kommer att bli rik och mäktig, och givetvis kommer han att vilja gifta sig med Kabiras syster Lehan som är så vacker? Kabira är ju bara trevlig och rolig att prata med, det är inte lönt att hon blir kär i Iskan. Men om hon visar honom det finaste och viktigaste i sitt liv då? Anjis källa, som alltid funnits på familjens ägor och som alltid skötts om av familjens kvinnor. Anji har hemligheter, och Kabira är den som inte bara sköter om källan utan också vet om alla hemligheter. För att på något sätt få Iskans uppmärksamhet så berättar hon dem för honom. Det gör väl inget?
Det är alltså där det börjar. Snart sitter Kabira inlåst i Iskans harem, och där kommer hon att sitta i fyrtio år. Andra kvinnor kommer dit, och det är deras berättelser vi får höra allteftersom de kommer med (men berättandet går även tillbaka till dem som redan haft ordet). Tillsammans ger de oss berättelsen ur många perspektiv - en historia om förtryckta kvinnor och män som missbrukar både makt och förtroende, men också om systerskap och vänskap och hopp. Ibland riktigt plågsamt otäckt att läsa men eftersom jag har läst Maresi vet jag om att den där kvinnofristaden finns någon gång i framtiden även om jag ibland nästan inte tror på att de här kvinnorna kommer att nå dit.
Det är galet bra. Det är som bra körsång där alla röster behövs och det hela lyfter till en helt ny nivå. Älskar Naondel, och vill verkligen läsa mer av Maria Turtschaninoff (fast nu har jag läst allt, så får vänta på att hon skriver mer om Maresi...)
Titel: Naondel
Författare: Maria Turtschaninoff
Utg år: 2016
Förlag: Berghs
Köp den till exempel här eller här
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar