Den här har jag längtat efter att få läsa! Och när jag väl fick den i min hand och tiden att sätta mig ner med den så tog det väl ungefär ett dygn tills jag hade läst klart den. Mhairi McFarlane skriver med ett sug och ett driv som gör att det inte går att sluta läsa, och det är stortartad underhållning.
Ändå är detta den av McFarlanes böcker jag blivit minst golvad av - och det säger ju en hel del om hennes lägstanivå att jag ändå slukläste slut den på ett dygn...?
Edie lever precis det liv hon vill ha, i egen lägenhet i London och med jobb som copywriter på en reklambyrå där de anställda gärna umgås med varandra efter arbetstid också. Hon har någon slags underförstådd affär med en av de andra anställda - Jack. De dejtar inte, men chattar med varandra och har kommit så nära varandra att Edie bara väntar på något slags tecken från honom på en fortsättning. I stället flyttar han ihop med sin flickvän Charlotte, och inte bara det: hela boken börjar med att Edie är gäst på Jacks och Charlottes bröllop, och försöker hålla god min fast hon inte fattar någonting. Hur kan det vara så att han väljer att gifta sig med Charlotte? Efter allt som skrivits och sagts mellan honom och henne själv?
Men när Edie är ensam ute i bröllopsfestens trädgård kommer Jack dit - och kysser henne. Och innan Edie hinner fatta vad som händer har bruden Charlotte sett dem. Stor dramatik förstås, alla är arga och Edie är den som får skulden för allt. Hon hatas på reklambyrån, hängs ut i alla sociala media och har plötsligt ingen som står på hennes sida. Hon flyr till sin hemstad Nottingham där hon tvingas bo med sin taggiga syster och pappa i föräldrahemmet. Anledningen till att det blir Nottingham och det av henne avskydda hemmet är att hon som utväg av sin chef får ett jobb där hon ska spökskriva en mycket känd filmskådespelares biografi. Det är Elliot Owen, killen alla tjejer blir kära i vid första ögonkastet och med ett ego som troligen är större än Jupiter.
Jag älskar att läsa om Edies gräl med systern Meg, om grannen Margot, om den extremt burduse regissören Archie. Jag gillar den svärta Edies familjehistoria ger åt boken, och jag gillar att McFarlane använder sig av det sociala livet på facebok och instagram. Det som inte når ända fram för mig är kärlekshistorien mellan henne och Elliot - jag ser inte riktigt vad det är som gör att de blir kära i varandra. Han är alldeles för felfri och reko för mig, och det hela blir lite för mycket av kolla-han-är-en-människa-trots-att-han-är-superkändis. Plus att jag inte riktigt får några wow-moments, som jag har vant mig vid att få från McFarlane.
Ändå är det, som sagt, väldigt hög nivå på det här, och går inte att sluta läsa-faktor, och många karaktärer att gilla. (Louis glömde jag nämna ju, killen som jag definitivt inte gillar men älskar att avsky)
Jahapp - bara att sätta sig att vänta på nästa McFarlane-bok då. Längtar!
Titel: Finns det en, finns det flera
Författare: Mhairi McFarlane
Originaltitel: Who's That Girl?
Översättning: Villemo Linngård Oksanen
Utg år: 2016
Förlag: HarperCollins Nordic
Köp den till exempel här eller här
Jag har inte läst något alls av henne. Är nog mest att annat dykt upp som prioriterats för det är en genre jag normalt gillar. Vilken ska man börja med tycker du?
SvaraRaderaDe är helt fristående, och alla är bra. Men lite, lite bättre är nog de som jag aldrig kan hålla isär pga titlarna liknar varandra: "Det är inte jag, det är du" och "Från och med du". Ta någon av dem, de är ryyyyysbra...!
Radera