fredag 13 januari 2017

Tio över ett

Maja känns så riktig, så äkta, så väldigt mycket en av tjejerna på högstadiet jag jobbar på varje dag, som dottern och hennes kompisar. Som jag när jag var i den åldern. OK - rädslan för gruvan och för att Kiruna ska falla ner i underjorden i ett nattligt gruvras är förstås väldigt knutet till just Maja och hennes miljö. Men vi kan byta gruvskräcken mot andra skräckar och så har vi dem/hon/vi/jag där.

Varje natt ställer Maja klockan på tio över ett för att vara beredd på att rädda sig och sin familj undan gruvraset som kanske kommer. Men det är inte bara den rädslan som finns i hennes liv - nej, hon är också rädd för baciller och tar aldrig i toalettens handtag med händerna direkt eller sätter sig på toaringen på offentliga toaletter. Och hon är så väldigt rädd för att bli helt ensam när bästa kompisen Julia flyttar till Luleå - vem har hon då? Hon är rädd, och inte alls den tuffa piraya-Maja hennes mormor tycker hon ska vara. Och hon är precis där i livet där hon insett att föräldrarna inte vet allt, inte kan allt, inte kan beskydda mot allt - att det i stället kanske är hon som måste beskydda dem. Att det är hon själv som måste ta befälet över sitt eget liv - och det är skrämmande. Alla måste gå igenom det, och det är en jobbig tid.

Maja har alltså fullt upp med sig själv, precis som alla andra tonåringar. Hon ser inte riktigt hur jobbigt bästa vännen Julia har det med den där flytten, eller hur kluven Albin är när det gäller gruvan, flytten och alltihop. Julia och Albin känns också helt riktiga och äkta. Och Alva! Precis som Majas föräldrar som jag tror gör så gott de kan. Hela boken kryllar med intressanta personer. Och så flytten då, Kirunaflytten som jag redan förut varit fascinerad av men som jag nu frenetiskt började googla fakta om. Gruvfakta och bilder på Bläckhornshusen, flytt av järnvägsstation och allt möjligt... jo. Jag gillar böcker som får mig nyfiken.

Jag sällar mig till hyllningskören - den här boken är så värd sitt Augustpris.


Titel: Tio över ett
Författare: Ann-Helén Laestadius
Utg år: 2016
Förlag: Rabén & Sjögren
Köp den till exempel här eller här
För vem? ca 12-15 år

7 kommentarer:

  1. Jag är så ruskigt nyfiken på den där boken :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bara till att lägga till på läslistan! Snabbläst också :)

      Radera
  2. Jag håller med, jag tyckte också att den var riktigt bra. Om än kanske lite väl tillrättalagd på slutet (kärleksdelen).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, kanske, men tyckte det funkade bra här. All den där svärtan behövde lite tonårshångel :)

      Radera
  3. dåligaste boken i världen döda dig själv

    SvaraRadera