The Hitchhiker's Guide to the Galaxy

Jag läste Liftarens guide till galaxen-serien för ganska många år sedan, och har väl glömt bort ungefär det mesta ur dem utom vissa detaljer som stannat kvar. Att svaret på livet, universum och allting är 42, till exempel. Och att man alltid bör ha med sig en handduk på sina resor, vare sig de är t o r Hässleholm eller handlar om ett allmänt galax-kringflackande.

Nu var det så att jag hade en viss lyssna-på-Stephen-Fry-abstinens, så där som man kan få efter att ha lyssnat igenom alla Harry Potter-böckerna i hans uppläsning och sedan inte ha tillgång till den där rösten och den där engelskan igen. Och - tjoho! - Storytel hade alltså The Hitchhiker's Guide to the Galaxy på sin lista, i inläsning av just Stephen Fry, så jag tänkte att det absolut kunde få bli lite uppdatering på den där galenskapsuniversumsresan.

Jag vet inte om det ens är lönt att försöka återge handlingen i The Hitchhiker's Guide to the Galaxy? Den är ju egentligen inte alls det viktiga, eftersom det mer är karaktärerna, absurditeterna, kringelikrokarna och omöjligheterna i alla de varelser, platser och företeelser man får läsa om här. Men, OK: Arthur Dent upptäcker att hans hus står i vägen för ett motorvägsbygge. Tyvärr lyckas han inte stoppa rivningen av det, fast han försöker lägga sig i leran framför grävmaskinerna. Men, vadå, spelar roll? Två minuter efter att hans hus raserats så förintas ändå jorden. Jo, för att den råkade ligga ivägen när en ny galaktisk rymdfärdernas-motsvarighet-till-motorväg skulle byggas, så ett gäng vogoner sprängde den. Arthur, tillsammans med vännen Ford Prefect (som nu avslöjar sig vara från en annan planet), lyckas rädda sig ombord ett vogon-skepp, och så... ja, så fortsätter det. Vogoner är burdusa, gapiga och jobbiga i allmänhet, men framförallt ska du aldrig, aldrig utsätta dig för deras poesi. (jodå, vi får höra...) Och den där sprängningen av jorden (som för övrigt i eoner av år förutsetts av delfinerna, som försökt varna människorna, men som till sist gav upp och drog med ett "so long and thanks for the fish") - den var ett misstag. Ett STORT misstag.

Det är... knäppt. Alltihop. Knäppt på det där tänk-om-alla-livsformer-någonsin-på-något-sätt-ändå-bar-sig-åt-på-ett-civiliserat-brittiskt-vis. Typ. Plus att vi har omöjligheter, galaktiska gurgelbrännare, hyfsat sega och stora datorer (som dessutom är rätt överlägset hånfulla i tonen) och en robot som är deprimerad eftersom hans enorma hjärnkapacitet inte används till mer än "hämta det" och "räkna ut det här".

Att höra Stephen Fry läsa det här är bara bäst. Det måste vara så den var tänkt att upplevas?

I Malmö härjar några gatukonstnärer som kallar sig Anonymouse, som gör fullständigt underbara små platser för möss, i miniatyr. För något år sedan gjorde de en liten ost- och nötaffär, och i somras kunde man gå och titta på Tjoffsans tivoli (jo, jag bor ju inte så långt ifrån Malmö så kunde kolla på bägge). Alldeles nu precis har Anonymouse låtit mössen få en egen bokaffär, vägg i vägg med en teater (som ger Möss och människor). Bokaffären har små, yttepyttesmå, böcker (med bl a lokala författaren Nene Ormes). Och den heter Frankie & Benjys böcker. Men åh! Om jag inte alldeles precis hade lyssnat på Hitchhiker's så hade jag missat kopplingen. Det är ju de bägge vita mössen där, ju! Så fint att de fick dra vidare och göra bokhandlarkarriär också!
Det är många som skriver och fotar från den lilla musinstallationen på Amiralsgatan - så här skriver till exempel Aftonbladet (och de har en liten fin film...).

Titel: The Hitchhiker's Guide to the Galaxy

Serie: The Hitchhiker's Guide to the Galaxy #1

Författare: Douglas Adams

Ljudbok - uppläsning: Stephen Fry

Utg år: 1979

Köp den till exempel här eller här