måndag 6 juli 2020

År 2001 : en rymdodyssé

Jag fortsätter med min läsning av sci-fi klassiker, och eftersom jag ju är svag för att läsa om AI:n som inte gör som skaparna tänkt sig så var jag ju tvungen att läsa den här. Jag har aldrig sett filmen, men hade en hum om att det här finns en viss AI som heter "Hal" och jobbar som hjärna på rymdskeppet Discovery. Denne Hal förekommer det referenser till på många ställen, och nu fick jag äntligen lära känna den.

Men det tog ett tag. Först ska vi göra ett nedslag hos människorna på den tiden de inte var så människoaktiga än, utan mer förstadiet till människoapor. Och vi snackar alltså miljoner år tillbaka (är det något Clarke är duktig på är det att få läsaren att hisna över eoner av tid, eller eoner av avstånd, eller överhuvudtaget att hisna över möjligheter och storhet). De där apflockarna får sin dagliga stå-på-varsin-sida-av-floden-och-göra-arga-ljud-mot-varandra-rutin störd när det helt plötsligt står en svart monolit av ett märkligt material mitt i deras vanliga söka-efter-mat-miljö. Den börjar påverkar deras tankar och beteende. Därefter hoppar vi vääääldigt många år fram i tiden, och följer med en rymdforskare på en resa till månen där det gjorts en fantastisk upptäckt under marken, något som verkar skicka iväg en radiosignal av något slag ut i rymden. Det är först därefter, och minst en tredjedel in i boken, som vi får komma ombord på Discovery som då är på väg till Saturnus. Skeppets AI "Hal" har fått dubbla budskap i sin programmering, och får någon typ av existensiell kris, och börjar ha ihjäl sin besättning. Sedan går det ganska raskt till att ende överlevande besättningsmedlemmen kommer fram till resans slutmål, en av Saturnus månar (i filmen lär det vara en av Jupiters månar pga svårt att få till Saturnus ringar på nära håll). Det som ser ut som en svart monolit liknande den på månen är i själva verket något helt annat, och slutet på boken är Storslaget, Svårförståeligt, Hisnande och rätt himla urflippat faktiskt.

Jag är glad att ha läst den här boken, men är lite besviken eftersom Hal inte alls var med lika mycket som jag trodde (även om det Hal gör får stora konsekevenser). Kanske att jag även ser filmen någon gång? Det finns fortsättningsböcker, men dem kommer jag inte att läsa, däremot ska jag läsa annat som Arthur C. Clarke har skrivit. Återkommer!


Titel: År 2001 : en rymdodyssé
Författare: Arthur C. Clarke
Originaltitel: 2001 : A Space Odyssey
Översättning: Roland Adlerberth
Utg år: 1970
Förlag: Trevi
Köp den (på engelska) till exempel här, här eller via Omnible (eller låna den på svenska från ditt bibliotek som jag gjorde)

2 kommentarer:

  1. Jag har sett filmen tre gånger, tror jag (det kan vara fler men inte färre), och läst boken en gång (dessutom alla efterföljare) och jag är så fascinerad av alltihop. Trots, eller kanske tack vare, att jag känner att jag inte fattar någonting.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alltså, wow! Nu känner jag verkligen att jag vill se filmen också och inte nöja mig med boken. Och ja, det är nog det där att jag inte fattar vad som händer som är så fascinerande tror jag.

      Radera