måndag 21 mars 2016

The Convenient Marriage

Jo, det har ju varit en viss övervikt åt romance på den här bloggen de senaste månaderna? Min kulturkollokollega Helena (Fiktiviteter) petade lite i sidan på mig och viskade om att det Finns Andra Författare Som Skriver Romance Än Mary Balogh... till exempel en viss Georgette Heyer. Heyer var liksom först - hon började skriva historisk romance redan på 1930-talet eller nåt, inspirerad av Jane Austen.  Tydligen plankade Barbara Cartland (min 80- och 90-talshovleverantör av romance) en hel del av Heyer.

Georgette Heyer var otroligt produktiv, så det var lite svårt att veta i vilken ände jag skulle börja läsa henne. På Storytel fanns en hel del av hennes böcker som ljudböcker, så jag gav mig i kast med The Convenient Marriage, inläst av Richard Armitage.

(och som vanligt är jag hopplös på att känna igen namn och kändisar och sånt... det tog mer än halva boken innan jag efter en googling förstod att den som läste för mig är densamme som spelar Thorin Oakenshield i The Hobbit. Men sen kände jag mer igen den där trevliga basrösten)

Storebror Winwood har i princip spelat bort familjens pengar, så nu måste någon av hans systrar gifta sig rikt för att täcka upp det hela (att karln själv skaffar ett jobb och betalar sina skulder tas överhuvudtaget aldrig upp till diskussion). Som på beställning kommer svinrike earlen av Rule och friar till Elizabeth Winwood. Denna tackar ja av plikt, men är ju egentligen kär och halvt förlovad med en annan man. Yngsta systern Horatia tar då saken i egna händer och erbjuder lord Rule att hon ska gifta sig med honom i stället. Det spelar ju ingen roll för lord Rule som bara vill gifta in sig i familjen Winwood, och Horatia tänker sig ett fint societetsliv med obegränsat med pengar att köpa skor, kläder, vagnar, hattar, whatnot för, att festa hela nätterna och att spela bort summor som skulle få hennes storebror att baxna. Ingen kärlek ska vara inblandad, det är överenskommelsen.

Så, de gifter sig. Horatia spenderar. Lord Rule fortsätter träffa sin hålldam. Och in på scenen kommer den ondsinte och skurkaktige lord Lethbridge med ondsinta och skurkaktiga planer.

Vad tyckte jag då? Jo. Jag gillar miljön. Och den lätta tonen. Och dialogerna. Och humorn. Men huvudpersonen Horatia gillade jag inte - hon bär sig så förutsägbart åt. Hon slösar och gör dumma saker och måste bli tillrättavisad av den mycket äldre (hon är sjutton, han över trettio) och o så vise lord Rule. Rule är först så överseende och sedan löser han alla problem på egen hand och går överlägset runt och småmyser och sitter inne med alla svar. Han är så outhärdligt felfri medan stackars Horatia (och hennes bror med flera) får göra bort sig hela tiden.

Vad gäller inläsningen gillar jag Armitages röst väldigt mycket. Jag gillar dock inte när han gör för mycket dramatik av det hela och för många olika röster, särskilt inte när han gör kvinnornas röster (han väser liksom fram dem). Och stackars Horatia stammar, och hon gör det i varenda replik. Det är riktigt jobbigt att lyssna på.
Dessutom misstänker jag att det här är en avkortad variant av boken, trots att det inte står någonstans. Inläsningen är på bara dryga 5 timmar men boken ska vara på nästan 300 sidor - det går inte ihop. (dessutom är Naxos-ljudboken av Heyers Venetia också på knappa 5 timmar, tydligt förkortad eftersom en annan version av samma bok är på mer än dubbla tiden) Och då undrar jag förstås: vad är det som jag inte får höra?

Men jag ska ge Heyer fler chanser, för jag tror helt enkelt att jag började med fel bok.



Titel: The Convenient Marriage
Författare: Georgette Heyer
Ljudbok - uppläsare: Richard Armitage
Utg år: 2010 (originalet 1934)
Förlag: Naxos Audiobooks

2 kommentarer:

  1. Jag är hemskt förtjust i Heyer! Men visst är det ett återkommande tema i böckerna med yngre kvinnor som gör bort sig och äldre män som tillrättavisar dom.. Jag har läst dom böcker som finns att få tag på på bibliotek (djupt nere i magasinen) och därför mest på svenska. Mina favoriter so far är Arabella, Olycksfågeln och Familjens svarta får, men jag har också lyckats läsa outhärdligt dåliga.. Så jag ser framemot att få mer tips. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ser fram emot att testa fler, men ska gå lite mer på vilka som gillats av många. Grand Sophy verkar vara en som jag ska testa, men jag lovar återkomma!

      Radera