Några noveller tycker jag riktigt mycket om. Andra (ganska många faktiskt) gäspar jag käkarna ur led åt och bläddrar ganska snart förbi. Någon författare blir en glad överraskning, några av mina favoriter levererar och en blir en totalbesvikelse. Jag tror inte att någon kan tycka om allt i den här boken, däremot tror jag att alla kan hitta något som de tycker om. Här är vad jag tyckte om några av novellerna:
Tough Times All Over av Joe Abercrombie - en riktigt smart historia om ett ytterst viktigt paket som ska levereras. Grejen är paketet hela tiden blir taget av någon annan i en enda lång rad av smarta överfall och fräcka planer. Efter att ha följt paketet genom ett nästan oändligt antal extremt oärliga händer börjar jag nästan undra om det finns några vanliga, ärliga människor i hela Sipani eller om hela staden består av rogues i olika åldrar och storlekar?
What Do You Do? av Gillian Flynn - en riktigt bra novell med en ordentlig twist på slutet (och påminner mig själv om att jag verkligen måste läsa Gillian Flynns böcker...). En kvinna som försörjer sig på att avläsa folks auror (fast egentligen är hon bara väldigt duktig på att läsa av människor utifrån deras utseende och kroppsspråk) blir ombedd att hjälpa en olycklig kvinna som bor i ett hus som verkar besatt. Eller om det är hennes son som är besatt. Spoooky...
Provenance av David W. Ball - om konstbedrägerier och tyskarnas stölder av konst under andra världskriget. Vi får följa en tavlas historia - en äkta Caravaggio - som nu har hamnat hos en konsthandlare i New York. Och den tavlan har vandrat runt, den. Småskojare och mäktiga skurkar har handlat med den under århundradenas gång. Fin tvist när man får veta hur den till sist kom till New York.
A Year and a Day in Old Theradane av Scott Lynch - Åh, den här novellen är så väldigt mycket Scott Lynch och hans gentlemannatjuvar! Det är en tjuvliga, som egentligen ska ha slutat stjäla och blivit respektabla, får ett mycket tvingande uppdrag av en magiker som en av dem lyckas reta upp. De får ett år och en dag på sig att stjäla...en gata. Extra plus för alla knäppa maskiner och magiska detaljer som den här novellen är späckad med. Drinkarna! Varelserna!
The Lightning Tree av Patrick Rothfuss - Rothfuss använder sitt eget Kvothe-universum, och novellen handlar om en dag ur hans mystiske medarbetare Basts liv. Bast har en oändligt lång dag där han hinner göra så många saker att trovärdigheten liksom faller. (fast detta är förstås fantasy och alltså kan allt vara möjligt...?) I alla fall har man sedan förstått att det egentligen är Bast som mer eller mindre ensam ordnar upp den lilla stadens alla göranden och låtanden, genom att få hemligheter av barnen och använda dem till att lösa problem. Dessutom hinner han ligga med tre olika kvinnor om jag räknar rätt, köra iväg en misshandlande fader för alltid, samt rädda en fattig familj - fast han misslyckas med att ta hem morötterna till värdshusets stuvning så Kvothe blir lite bister.
How the Marquis Got His Coat Back av Neil Gaiman - utspelar sig i Neverwhere-världen, alltså i under-London där varje tunnelbanestation är som ett eget litet kungadöme. Det var länge sedan jag läste Neverwhere, men kommer direkt ihåg känslan när jag läser den här novellen. Huvudpersonen kallar sig "Markisen av Carabas" och är på jakt efter sin rock (sin super-rock med ett fantastiskt antal gömda fickor. Snygg är den också) som blev såld för några dagar sedan när markisen själv dog. (hur han dog och varför han nu lever igen får vi inte reda på) Jakten för honom till The Elephant & the Castle, där elefanten själv (ja, med snabel och allt, liksom) är ute efter markisens liv, och sedan till Shepherd's Bush som är rena dystopiskräckupplevelsen med hjärntvättade människor som mekaniskt utför arbete. En riktigt bra novell med en ordentlig knorr - fast jag hade inte väntat mig mindre av Gaiman.
The Rogue Prince, or a King's Brother av George R.R. Martin - är däremot en total besvikelse. Det är skrivet som en krönika, och innehåller därför fler namn än vad som någonsin klämts in i en Game of Thrones-bok, ingen enda enda dialog, inget direkt handling utan alltså bara en enda lång beskrivning. Det är så urbota trist så att jag efter ungefär hälften bara skummade igenom resten av sidorna. Det är inte ens särskilt mycket om prins Daemon Targaryen - han är bara en av de oändliga mängderna personer den här krönikan tar upp när den knastertorrt ska beskriva hur det gamla kriget Dance of Dragons började. Men hur det där jämra kriget började och varför försvinner faktiskt totalt i denna eviga namnkavalkad.
För övrigt blir jag irriterad på hur George R.R. Martins presentation (alla noveller inleds med en presentation på kanske 1-3 sidor av författaren med priser och kändare verk) tillåts sträcka sig ut över så många sidor att det nästan blir löjligt - allt han gjort (och hur bra det var och vilka succéer det var), minsta novell eller publicerat textstycke. Presentationen blir nästan lika lång som novellen (och innehåller faktiskt mer nerv och spänning än den).
Men helt bortsett från George R.R. Martin själv så innehåller den här samlingen flera pärlor, och är helt klart läsvärd.
Titel: Rogues (antologi, red. George R.R. Martin & Gardner Dozois)
Utg år: 2014
Förlag: Bantam
Köp den till exempel här eller här
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar