Sur-Carolina ger upp

På bara några dagar har jag nu gett upp läsningen av två olika böcker, bara sådär. Känt efter sisådär 30-50 sidor, att nej. Detta är inte för mig. Jag har ingen lust att läsa vidare. Och eftersom det inte var några böcker jag behövde läsa av någon anledning (prata om för skoleleverna, eller prata om i någon bokcirkel, eller några recex eller så) så lade jag dem helt kallsinnigt åt sidan utan att ge dem någon vidare chans alls. Kanske lite synd, eftersom bägge var testläsningar av nya författare jag varit rätt nyfiken på ett tag. Men nej - livet är alldeles för kort för att tvinga sig att läsa vidare böcker man inte trivs i. Eller?

Den ena boken jag lade ner var En hjärtformad ask av Joe Hill. Hade tänkt läsa den, och Horn och novellsamlingen Vålnader av honom - men lämnade tillbaka alla tre till biblioteket. Jag vet egentligen inte vad som gick snett där. Miljön? Spöket, som braskade igång med läskigt alldeles för tidigt? Eller den där vidriga snuff-filmen som beskrevs och som nästan fick mig att kräkas? Nope, Joe Hill, du får klara dig utmärkt utan mig som läsare.

Den andra boken jag inte gav någon större chans var Sju jävligt långa dagar av Jonathan Tropper. Lyssnade som ljudbok, och fick alltså börja med att under en hel löprunda genomlyssna ett i extrem detalj och kallt objektivt beskrivet samlag. Alltså...jag vet inte. Erotik, ja, tycker jag om när det kommer på rätt sätt i boken. Det här blev bara fel. Men jag lyssnade vidare tills ungefär två timmar av boken gått och jag insåg att detta inte var något en Carolina skulle stå ut med. Småfyndigheter och träffsäkra beskrivningar av olika människor i all ära - men det blev så mycket relationsältande att jag drunknade. Inte min grej. Så, sorry, nu blir det aldrig mer Jonathan Tropper för mig.

Nu vill jag
1. egentligen inte höra några "meh! du kan ju inte ge upp Tropper/Hill för de är ju såååå bra...!"
2. höra om någon annan som lagt ner en bok utan större anledning än att det "inte kändes bra". Visst gör du också så ibland? Väl??