Tog äntligen tag i den tredje boken i Stiftelse-trilogin, och fick veta det mesta om den "andra" stiftelsen och var de håller hus och vill med sina liv. Jodå, den är läsvärd den här boken också men det är inte så att jag blev helt wow-ad och tänker rekommendera den här trilogin till alla jag känner. Jag har läst mycket som är bättre och har rätt svårt att förstå den enorma storheten hos detta. Det är nog mest det att den var först? Att den skrevs för så pass länge sen (40-talet), och att mycket sf-litteratur har hämtat inspiration från den? För att inte tala om film - jag är en starwars-älskare och tänkte mycket nu under läsningen av den sista Stiftelseboken hur mycket det är i filmerna som måste ha hämtats från de här böckerna. Bara en sån sak som rymdresor med hopp i hyperrymden som noga först måste beräknas så att rymdskeppet inte krockar med någon asteroid först. Jag kan riktigt höra Han Solo förklara just det för sina passagerare i Millenium Falcon.
Inte golvad, alltså, men ändå rätt glad för att ha läst hela trilogin.
Just den här sista boken var nog den som i särklass hade flest hemliga agendor och komplicerade planer. Jag trasslade in mig i dem och kommer inte ens försöka att återge någon del av intrigerna här. Men modellen:
- Ha ha. Där fick jag dig allt.
- Tror du ja. Men vad du inte vet är att jag räknade med att du skulle göra just så här. Och jag kommer ändå vinna över dig eftersom jag (*förklarar smart plan där han (och ja, det är alltid en han) står som segrare trots att han nu har en strålpistol riktad mot sig*)
- Åhå. Men vad du inte räknade med var att jag redan listat ut att du hade en sådan plan, och den planen hade jag redan omintetgjort genom att jag (*förklarar större och ännu mer invecklad plan som välter omkull allt det den andre trott på*). Vad sa du nu, då?
- Vad jag säger? Att du är en klåpare, för den där planen har jag redan listat ut för länge sedan att du skulle smida ihop, och min första plan var bara en falsk plan för att invagga dig i säkerhet, och egentligen var det så här jag tänkte göra hela tiden (*förklarar detaljerna i sin ännu större och ännu smartare plan som gör honom helt oövervinnerlig*)
- Tsss. Och du tror att jag skulle gå på det där? Men ser du - jag har en ÄNNU SMARTARE OCH STÖRRE PLAN DÄR DIN PLAN REDAN ÄR AVSLÖJAD OCH JAG HAR VIDTAGIT FÖRBEREDELSER FÖR DEN OCKSÅ.... (och ja, så kan vi hålla på så här i evigheters evigheter tills vi inser att bägge de här två personerna och deras planer ändå inte har någon betydelse, för de ingår i sin tur i någon tredje persons enorma och smarta planer där de två bara var spelpjäser)
Förvirrat? Ja. Lägg till lite atomkraft, strålpistoler, betalningskrediter och rymdfärd så har du Stiftelsen.
Titel: Den segrande stiftelsen
Serie: Stiftelsetrilogin #3
Författare: Isaac Asimov
Originaltitel: Second Foundation
Översättning: Sam J. Lundwall
Utg år: 1971
Förlag: Askild & Kärnekull
Köp den till exempel här eller här (på engelska, men du hittar den säkert på ditt bibliotek om du vill ha den svenska översättningen)
Jag kommer inte riktigt ihåg när jag läste de här böckerna, så långt tillbaka sträcker sig inte mina anteckningar, men det borde ha varit tidigt 80-tal. Och jag blev helt golvad :) Dessutom blir jag väldigt sugen på att läsa om dem nu när du skrivit om dem, men det kanske är lika bra att låta bli och komma ihåg dem som fantastiska...
SvaraRaderaDet finns faktiskt fler böcker om Stiftelsen, jag tror det är sex böcker, dock har jag bara fem.
Jag tror nog att jag hade varit golvad om jag läst de här när jag var tonåring i början av 80-talet.
RaderaJo, jag har sett de andra böckerna om Stiftelsen också, men ville nog bara åt själva "ursprungs"trilogin. Kanske jag läser de andra. Senare...
Jag läste trilogin runt 1973 när jag gick i grundskolan. Den har sedan dess varit mina favoritböcker, inklusive alla efterföljande böcker. Har alla som talbok på mobilen och lyssnar oftast varje semester i solstolen.
SvaraRaderaHärligt att ha en sådan favoritserie att återkomma till! Jag har tänkt rätt mycket på de här böckerna sedan jag läst dem, och det har ju ändå gått några år så de måste trots allt gjort ett ganska stort intryck på mig. Jag är glad att jag läste dem!
Radera