The Queen of Attolia (The Queen's Thief 2)

Jodå, alldeles som jag trodde nästlade sig den här boken snabbt förbi alla de där i traven som nog borde ha lästs först. Men jag var helt enkelt tvungen att få läsa mer om Eugenides. Kunde andra boken vara lika bra som den första?

Ja! Det var den!

Fast ändå annorlunda från första boken - Megan Whalen Turner upprepar sig minsann inte och förändrar berättandet även om hon fortfarande överraskar läsaren mycket med flera smarta plot twists. Och fortfarande litar hon helt och fullt på läsarens intelligens och uppfattningsförmåga och låter en själv få förstå hur saker och ting hänger ihop. Saker händer, och först efteråt förstår man vad som egentligen hände. Subtila ledtrådar planteras ut. Ingenting är vad det ser ut att vara.

Men det som är förändrat är att berättandet har förflyttats från förstaperson till tredjeperson. Först saknade jag Gens lätt ironiska jag-röst, men tredjepersonsperspektivet förde förstås med sig att man kommer de andra karaktärerna närmare. Och det är de väl värda! Här finns inga goda eller onda, utan vi har komplexa personer som kan vara tvingade att göra vedervärdiga ting men sedan inte kunna sova på nätterna för det de har gjort, makthungriga personer som ändå tänker vidare med den där makthungern än sin egen vinning. Vi har faderskärlek som kan döda, kärlek som är omöjlig och kärlek till oförbätterliga släktingar. Den här boken är så full av mänskligt liv så det är inte klokt.

Den här boken är dessutom rätt mycket svartare än den första. Borta är egentligen Gen med glimten i ögat och den ironiska humorn. För den här boken börjar med en katastrof - han blir av med sin hand. Och vad är en tjuv utan sin hand? Inte värd någonting, eller hur? Livet är helt enkelt ett helvete, och varför ska han egentligen bry sig om någonting?

Första halvan på boken drar ibland iväg med en hel del politikintriger, vilket jag sällan gillar eller förstår mig på. Det är förhållandet mellan de tre länderna Eddis, Sounis och Attolia som ältas, och hotet från ett större, närliggande imperium som hänger över dem alla tre. Ändå leder det där politiktragglandet till det som gör bokens andra halva till något fantastiskt. Det Gen gör. Det som driver honom! Det är så...wow! Omöjligt men fantastiskt. Och hjärtskärande.

Jag är hyfsat överväldigad. Mer! Det finns två böcker till i serien, och om jag inte snart klickar hem dem från amazon så kanske de förintas...? Bäst att jag skyndar mig.

(och ett tips till något svenskt förlag som söker bra fantasy: översätt det här till svenska. Ge ut. Typ igår.)

Titel: The Queen of Attolia
Serie: The Queen's Thief #2
Författare: Megan Whalen Turner
Utg år: 2006
Förlag: Greenwillow books
Köp den till exempel här eller här