Äventyr i Paradiset

Äventyr i Paradiset - Bästa vänner av Moni Nilsson
Äventyr i Paradiset - Änglar, kakor och tappade tänder av Moni Nilsson

De här börja läsa-böckerna tycker jag riktigt mycket om!

Slatten och Kakan är två helt vanliga barn i en helt vanlig miljö - men det är alldeles väldigt roligt att läsa om dem. Det är språket. Det är det de gör. Det är papporna. Det är bilderna där mycket försiggår i bakgrunden som man kan le åt (tjejerna som "rider" på sina cyklar som blivit låtsashästar, katten som stryker runt och gör diverse mystiska saker, tatueraren, det faktum att Kakans pappa sitter och spelar Super-Mario på den stora platt-TVn, allt det Slatten måste göra på vägen när han och Kakan ska gå och handla: hitta en mask, begrava en fågel, krama en hund...).

I Bästa vänner sitter Slatten i sandlådan och öser uttråkat sand i sina fotbollsskor. Han är lillebror i familjen där pappa och två storebrorsor (Diego och Rolle...) älskar fotboll. Själv är han egentligen döpt till Zlatan men fotboll är inte hans grej. Så han vet inte riktigt vad han ska göra - vänner har han inga. Och ont i magen har han rätt ofta - "särskilt när han måste leka med bollar, klättra i träd, hoppa hopprep, leka burken eller doppa huvudet när han badar. Just det som alla de andra barnen på gården älskar att göra." Åh vad jag tycker om att ett sånt här barn får vara huvudperson och att det dessutom är en kille. (verkligen parentes: jag är själv mamma till precis en sån kille...).

Efter en mindre katastrof när Slatten får en fotboll i huvudet och "ligger alldeles stilla, och undrar om han är död eller bara nästan död. Det är inte lätt att veta om man aldrig har varit död." - ja då dyker Kakan upp. Kakan är en flicka med ögon som glittrar i guld. Slatten tror först att hon är en ängel. Men nä - Kakans pappa säger att det inte finns några änglar, och han är hovmästare och hovmästare måste veta allt så det måste stämma. Det är bra att Kakan inte är någon ängel, men ännu bättre är att hon vill vara med Slatten. Slatten ska alltså få "gå hem till en kompis" och det har han aldrig fått göra någon gång förut. (här skär det lite i hjärtat på mig - stackars lille kille). Eftersom han aldrig gått hem till en kompis förut så vet han inte heller att man ska säga till hemma först, så efter en stund blir det stort pådrag när Slatten är totalt försvunnen och bara hans fotbollsskor står kvar i sandlådan. Alla letar - och så hittas han hemma hos Kakan i slutet på boken. Det är väldigt fina bilder här! Slattens pappa i Ibrahimovic-tröja som står på knä och gråter och kramar om sin upphittade son som ju inte ens visste att han var borttappad. "Du måste alltid säga till om du går hem till en kompis. Alltid! Alltid!" säger pappan. "Måste jag? säger Slatten förvånat. Det visste jag inte. Jag har ju aldrig varit hemma hos någon förut." (ännu mer hjärtskär)

Änglar, kakor och tappade tänder  handlar fortfarande om vänskap (hur kul det är att vara med sin bästa vän), lite om mod (att inte vara rädd för tuffa gänget "Änglarna") men allra mest blir det roligt. Jag satt och småfnissade hela tiden när Slatten och Kakan kommer till Alis butik och ska handla kakor. De har inte pengar så det räcker - de vill handla kakor för 28 kronor men har bara 20 med sig. Men, aha! Slatten har just tappat en tand! Den har han med sig i fickan och nu tycker han att Ali kan ta emot den som betalning, för om man lägger tanden i ett glas vatten över natten så förvandlas den ju till en guldtia? Ali finner sig snabbt och säger att oj, när jag var liten så var det bara en femma, men OK. Och då får ni två kronor tillbaka i växel. (underbara människa!) Inte nog med det för när barnen har ätit upp alla kakorna så är de törstiga och vill ha läsk. Då sliter de ut Kakans lösa tand som ju nästan ska tappas den också, stegar in med den till Ali och lägger den lite blodiga tanden på disken som betalningsmedel. Och visst! Ali måste ju fortsätta - så han langar fram två läsk till dem. Varpå en gammal dam i butiken kommer fram och undrar om hon kan få betala det hon handlar med sina löständer som hon nu tagit ut ur munnen (Carolina gapskrattar...).

Äventyr i Paradiset-böckerna (måtte det komma många fler titlar i serien...) har lite mer text än för första nybörjarnivån. Barnen får ha kommit igång lite mer med läsningen, men det är fortfarande inte långa meningar eller svåra ord. Jag tycker också att det här fungerar som utmärkt och rolig högläsning.

För vem? 7 - 10 + högläsning