Complete works... om jag gör något så gör jag det ordentligt.

Jag satt och bläddrade runt lite i min Kindle igår. Kände efter vad jag var sugen på att läsa härnäst. Och så hittade jag Virginia Woolfs Samlade noveller och prosaskisser som Modernista delade ut som gratis e-bok för några veckor sedan. Gratis är ju alltid bra, liksom (fast sen upptäckte jag att jag redan hade den stående i bokhyllan som vanlig pappersbok, införskaffad någon gång när jag var käck litteraturvetarstudent)(fast oläst). Men Woolf... är inte hon svår och jobbig och experimenterande och allt det där? Den novellsamlingen skulle nog aldrig bli läst, tänkte jag.

Fast jag började läsa lite i den. Och lite till. Och... vänta lite nu. Hm. Den där novellen var ju bra. Och den där var ju ännu bättre! Och så fastnade jag. Så pass fascinerad blev jag att jag gjorde en liten, liten sökning på Amazon för att se vilka romaner hon har skrivit egentligen, den där Virginia Woolf. Orlando, till exempel, den har jag till och från tänkt mig att läsa.

Och så hittade jag det här:

3.74 dollar, alltså ungefär 31 kronor! Vore nästan brottsligt att inte trycka på den här, eller hur:

Men snälla Carolina - är du inte riktigt klok? När tänker du dig läsa allt detta? Det är ju liksom inte som att du inte redan hade mängder av böcker i hyllan, i läsplattan och på ska-snart-läsa-listan...?

Jo. Men jag kom på en sak. Här har jag gått runt och tänkt att Woolf = svår, jobbig och allt det där. Samtidigt är hennes essä Ett eget rum något av det bästa jag läst, och genom hela mitt vuxna liv varit det som mina egna drömmar ständigt kretsar runt. Att få ett eget rum och pengar så att jag kunde leva på dem så att jag kunde sitta alla dagar och bara skriva och läsa? Den essän är fullständigt briljant skriven. Hur kunde jag tro att hon som har skrivit den i allt övrigt skulle vara för svår och jobbig för mig att läsa? Hur mycket är det jag har missat här egentligen?

Finns bara ett sätt att ta reda på det. 2015 blir en djupdykning i Woolfs kompletta utgivning. Jag lovar att återkomma och rapportera om vi kommer överens, hon och jag.

Tillägg: Jag kom på lite senare att det här inlägget skulle kunna passa att svara på Kulturkollos utmaning just idag, som handlar om att bryta mönster, bryta vanor och börja om. Med lite god vilja, i alla fall...?